Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf I Sydtyskland. — Slaget vid Lützen (1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148. Gustaf II Adolfs kyller i slaget vid Lutzen.
Förvaras i arsenalen i Wien.
och Wittenberg för att försvara öfvergångarna öfver Elbe, men småkloka
beräkningar hindrade honom att i det afgörande ögonblicket ila till; hans fältherre
Arnim, som stod segrande i Schlesien, kom ej heller. Ensam med en här af
omkring 20 000 man skulle alltså Gustaf Adolf komma att drabba samman med
sin motståndare.
Wallenstein hade efter den fruktansvärda förödelse, han låtit Sachsen
ondergå för att tvinga kurfursten att afstå från förbundet med Gustaf
Adolf, slagit upp sitt läger vid Weissenfels, något längre ned vid Saale.
Der hade den
kejserliga hären stått
samlad. I tanke, att
Gustaf Adolf liksom han
sjelf nu ärnade slå sig
till ro i vinterqvarter,
hade han låtit
Pappen-heim med 10000 man
afgå på ett tåg mot
Rhein och sjelf dragit
sig mot Liitzen, der
han ville slå upp sitt
fasta läger. G ustaf
Adolf beslöt att
begagna sig häraf och
öfverraska den
walleu-steinska hären. Han
lemnade trossen i
Naumburg och ilade i
full slagordning öfver
Weissenfels mot
Ltit-zen. Den 5 november
1632 på aftonen
träffade han på fienden
vid öfvergången öfver
Rippach. Svenskarne
segrade i fäktningen.
Hade ej mörkret fallit på, skulle slaget vid Liitzen kommit att heta slaget vid
Rippach och framgången varit afgörande för svenskarne, ty de kejserlige blefvo
här öfverraskade i spridda afdelningar. Men under natten hann Wallenstein
att samla och ordna sina trupper till slag, uppkasta värn for sig och sända
ilbud att inhemta Pappenheim, som ännu ej hunnit längre än till Halle.
Den 6 november 1632 bröt in, och det tretioåriga krigets begge
representativa män, Wallenstein och Gustaf Adolf, skulle nu i öppet fältslag mäta
krafter med hvarandra. Den svenska hären hade under natten stått ordnad till
slag; i dagbräckningen, medan ännu höstdimman låg öfver fälten, begynte dess
147. Gustaf II
Adolfs
kommandostaf i
slaget vid
Lutzen.
I statens
historiska museum.
149. Gustaf II Adolfs häst i slaget vid Lutzen.
I statens historiska museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
