Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Förmyndarstyrelsens första år (1632—1636)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<lelen af Finland lågo öde, det öfriga vore mest förlänadt, bortgifvet eller
såldt, och skalle hären i Polen lida ett sådant nederlag som det vid
Nordlin-gen, stode hjertat af landet blottstäldt för fienden; man borde derfor afetå
från salig konungens planer på ett östersjövälde. Men å andra sidan
framhöll Oxeustjema 1 kraftigt, att man, genom att utan vidare rymma ur Tyskland,
skulle förlora sitt anseende och ådraga sig fiendskap och förakt. »Den hund,
som morrar och visar tänderna, får alltid mer än den, som sticker svansen
mellan benen och springer sin vägs, skref han; man måste fortsätta tills
vidare, söka begagna sig af tillfället och diplomatiska utvägar. Med
beundransvärd ihärdighet och klokhet få vi ock se honom, trots de hemn^avarandes
invändningar och under kampen med de största svårigheter, ej blott försvara,
men äfven verkställa en sådan plan. Emellertid måste regeringen i sin
förlägenhet, särskildt i och för utrustningen till det efter stilleståndets slut hotande
polska kriget, redan år 1635 tillgripa den förbjudna utvägen att förpanta
kronogods och fortsätta de af Gustaf Adolf började skatteköpen. Väl
fore-omma redan denna tid exempel, att gods blifvit bortskänkta, äfven åt
medlemmar af rådet, men sparsamt och alltid med förevändning af den aflidne
konungens gifna löfte. På samma gång se vi dock äfven offervillighet hos de
onskilde; flere rådsherrar gåfvo kronan, när nöden trängde på, stora räntelösa
lån, och drotsen förklarade sig »vilja taga kannan af sitt bord och kappan af
kroppen, om så behöfdes».
1 Friherrligra och grefllga ätterna Oxenstjerna.
(Jfr slägttaflan i del. 2, s. 243).
Gabriel Oxenstjerna, son af riksrådet Kristiern Bengtsson, som halshöggs 1520,
friherre 1561.
Bengt, furstligt råd och lagmun, t 1591. GllStaf, friherre till Fiholm, riksråd, f 1597,
g. m. Barbro Bjelke.
Gabriel, f. 1586, riksråd 1617, guvernör öfver
Finland 1631,
riksskattmästare 1634, grefve af
Korsholm 1653 oeh Vasa, *H656, g. m. Anna Baner. Bengt, kallad
»Resare-Bengt», f. 1591, 7* 1643. Axel, f. 1583,
riksråd 1608,
rikskansler 1612, grefve 1645 af Södermöre, 1654, g. m. Anna Bååt. Gabriel, f. 1587,
riksråd 1617, riksdrotsl6S4, t 1640; hans söner 1651 npphöjda till grefvar af Kroneborg.
Bengt, f. 1623, riksråd Johan, f. 1611, riks- Erik, f. 1624, riks-
och kanslipresident, råd 1639, legat vid råd 1651, rikskans-
v 1702. westfaliska freden, f 1657. ler 1654, f 1656.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
