Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Statshvälfningen och redaktionen. — Riksdagarna 1680 och 1682
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom adeln, bland andra, en sådan förkämpe som de la Gardies svåger,
riks-tygmästaren Per Sparre, men med all sin klokhet och vältalighet egde han
icke partichefens förmåga att samla och efter en uppgjord plan leda de spridda
krafterna i en parlamentarisk strid. De ypperste bland dem, som kunnat föra
högadelns och rådets talan, voro ej vid riksdagen närvarande. fleste voro
upptagna af andra offentliga värf; och det säges, att de med flit blifvit
af-lägsnade, på det att oppositionen redan från början skulle vara beröfvad sina
kraftigaste stöd. Så hade Klas Rålamb och Henrik Falkenberg blifvit utsända
till Stralsund, Otto Vilhelm von Königsmark var generalguvernör i Pommern
och den knappast mindre ryktbare Nils Bjelke var affärdad såsom
sändebud till hofvet i Paris. Hvad
slutligen angår den gamle aristokraten,
riks-drotsen Per Brahe, afled han några
dagar före riksdagens början, och
Magnus Gabriel de la Gardie qvarstannade
på sina gods ända till slutet af
november, då han infann sig i bufvudstaden
till drottningens kröning.
Den 5 oktober 1680 öppnades
riksdagen högtidligt på rikssalen i närvaro
af konungen sjelf. Propositionen till
ständerna upplästes. Den var affattad
i allmänna ordalag och innehöll icke
ett enda direkt uppslag till någon af de
stora frågor, som gifvit åt 1680 års
riksdag dess säregna karakter. Den
talade endast om nödvändigheten att till
rikets säkerhet sätta försvarsverket till
lands och sjös i tillbörligt skick och
lade ständerna på hjertat att anvisa
der-till ordnandet af den alldeles förfallna
•drätseln. Två dagar derefter sammanträdde det sekreta utskottet, hvars
medlemmar nu, liksom vid närmast föregående riksdagar, utsågos af konungen
bland hans anhängare inom de tre högre stånden. För utskottet framlades
konungens sekreta proposition, hvilken endast var en mera utförd och af
vigtiga bilagor åtföljd framställning af samma ämnen, som i den allmänna
propositionen förekommit. Icke heller här var ens i förbigående framkastadt
något af de spörsmål, som under de sista åren hade upprört vårt politiska lif.
För efterveriden framstår emellertid i sitt fulla ljus den taktik, som Karl XI
följde. Den var honom måhända ingifven i formen af ett råd från Louis XIVs
sändebud, och den har utan tvifvel gillats af Johan Gyllenstjerna. Konungen
var ej den, som skulle »göra allt allarm». Man skulle laga så, att förslagen
till de stora hvälfnirigarna utgingo från stånden, väckta af konungens
anhängare eller på tillskyndelse af dem. Det hela borde blifva och blef också,
361. Klas R&lamb
(1623—1698).
till nödiga medel samt finna utvägar
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
