Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Statshvälfningen och redaktionen. — Riksdagarna 1680 och 1682
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSHVÅLFNINGEN OCH BEDUKTIONBN. — BIKSDAGABNA 1680 — 1682. 463
•
om man så vill, en intrigernas väfnad, hvars osynliga trådar löpte
tillsammans hos Karl XI sjelf. Det dröjde ej länge, förrän partierna drabbade
tillsammans. Striden tändes först genom det plötsliga framkallandet af den
Tigtiga statsrättsliga frågan om förmyndarstyrelsens ställande till ansyar.
Egentligen var den, som vi veta, icke ny. Den hade framställs på 1675 års
riksdag, och en ständernas kommission hade blifvit tillsatt for granskning af
förmyndarstyrelsens förvaltning. Denna kommission hade ännu icke afgifvit
sin berättelse. Nu kom frågan fram igen genom enskild man och midt under
behandlingen af andra ärenden. Den 6 oktober 1680 öfverlades på riddarhuset om
bevillningen till flottan, då generalamiralen Hans Yachtmeister hastigt yttrade,
att medel kunde finnas, om räkenskap gjordes för förmyndarnes förvaltning,
och yrkade, att ständernas kommission skulle för riksdagen framlägga
frukterna af sina undersökningar.
Partierna kände nu, att striden skulle börja, och enväldets anhängare
talade genast i en ton, som vitnade om segervisshet. På riddarhuset kommo
lidelserna i en allt häftigare svallning. Landtmarskalken hemstälde, att
Vacht-meisters förslag skulle meddelas de öfriga stånden, hvartill äfven andra och
tredje klasserna gåfvo sitt högljudda bifall. Den följande dagen biträdde
presterne och borgarne det gjorda yrkandet. Saken kom äfven under
om-pröfning i sekreta utskottet, som erhöll konungens tillstånd att taga kännedom
om kommissionens arbete. Utskottet uppsatte ett förslag till gemensam
skrif-velse, i hvilken ständerna skulle hos konungen anhålla, att undersökningen
påskyndades och att riksförmyndarne sattes i tillfälle att förklara sig öfver
kommissionens anmärkningar. I sjelf va verket var det ytterst en dom, som
åsyftades, men rörelsepartiet inom utskottet hade ej kunnat genomdrifva, att
en direkt anhållan derom inflöt i skrifvelsen. Sedan utskottets skrift blifvit
af adeln och de öfriga stånden, äfven bönderne, antagen, gjorde Yachtmeister
på riddarhuset ännu ett försök att få fram, hvad som väl var Karl XI:s
innersta önskan, och yrkade, att landtmarskalken vid öfverlemnandet skulle
inför konungen muntligen tillägga, att ständerna egentligen ville hafva en
fullmyndig rätt, som redan före riksdagens slut skulle bringa saken till doms.
Vid det talet utbröt bland adeln en storm, som för ett ögonblick sönderslet
alla ordningens band, och midt igenom hvilken man tyckte sig höra enväldets
stämma bjuda lydnad och underkastelse. Hans Vachtmeister och Per Sparre
stodo kämpande mot hvarandra. Den senare segrade emellertid, och
ständernas skrift öfverlemnades, utan att ett ord om dom blef yttradt. Två dagar
derefter meddelades konungens svar, men så affattadt, som om riksdagen
verkligen sagt, hvad monarken velat att den skulle säga. Konungen uttalade
sitt bifall till ständernas begäran och anmodade dem att utse de män, hvilka
skulle sitta som domare öfver hans förmyndare. Huru mycken bestörtning och
oro än svaret väckte, bröts likväl snart allt motstånd, och inkasten tystnade
vid den påminnelsen af envåldsmännen, att saken vore afgjord genom
konungens befallning och att den stridige skulle synas misstänkt. Sedan alla fyra
stånden upprättat förslag, utvalde Karl XI 36 personer att vara medlemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
