Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad kan väl jämnföras med den ömhet, den
trogna vård man får af en mor?
De vidrigheter som drabbat Maria,
förekommo henne äfven. Alt, ända til murarne
i hennes trånga fängelse, påminte henne
derom; och hennes närvarande belägenhet gjorde
henne föreställningen deraf dubbelt bitter. Hon
kunde icke utan tårar tänka på sit barn; det
smärtade henne at det var en flicka, och
jämte sin fruktan för des lif, kände hon sig
äfven orolig för de oundvikliga missöden, som
hennes kön säkert skulle tilskynda henne. Hon
kunde ej fördraga den tanken, at hon var död;
och efter noga besinnande, förekom henne en
frånskilnad, hvars gräns var så obestämd,
icke mindre gruflig.
Sedan Maria tvenne dagar varit et rof för
de häftigaste sinnesrörelser, började hon med
mera köld anse sin belägenhet. Uptäckten af
den grymhet, för hvilken hon blifvit et offer,
hade dittils gjort henne oförmögen at et
ögnablick samla sina sinnen. Utan at föreställa
sig en sakernas ordning, som kunde gilla et
dylikt missbruk af magt, hade detta
oförmodade slag liksom beröfvat henne al sansning.
Det var ej någon följd, at hon endast skulle
känna tålamod och sjelfförsakelse, för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
