Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men när man tilsade henne, at ingen finge
besöka hennes fånge, utom den Läkare hennes
slägt för henne förordnat, kunde hon ej afhålla sig
ifrån at visa den största bestörtning, äfven
innan hon ännu vågade fråga orsaken dertil.
Slutligen gjorde hon det dock. „Hvarföre så
mycken hårdhet?“ frågade hon. Man nöjde
sig med at svara henne, at vansinnighet var
en arfsjuka i Marias slägt; at som anfallen
endast stundtals och på obestämda tider
återkommo, var det nödigt at ge henne noga tilsyn;
samt at ju längre hon var förnuftig, ju
häftigare voro anfallen, när en nyck, en
motvillighet eller hvad annan orsak som häldst
återbragte dem.
Om hennes husbonde vid detta tilfälle haft
förtroende för henne, om han sagt henne alt,
är det troligt at Jemima, hvarken af
medlidande eller nygirighet, felat mot sin plikts
föreskrift, som äfven var hennes egennyttas;
ty hon hade förmycket lidit under sin lefnad,
för at icke häldre söka vinna bifall genom sit
upförande, än sätta sig i fara at bli tadlad af
hvem det än måtte vara. Hennes födsel var i
människornas ögon för henne en outplånlig
skamfläck, och hennes mor hade genom det fel hon
begått sjelf beredt hennes undergång. Hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
