Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som oryggeliga föresatser ingifva, försäkrade
henne, at min Farbror skulle skydda mig för
alt tadel, när han återkom til orten, och
förestälde henne, huru mycket hon skulle
komma at lida, om hon blefve tvungen at skilja
sig vid sina barn, som hon så länge behållit hos
sig; så emottog hon ändteligen, fastän ogärna.“
„Det begär jag hade at vara henne nyttig,
inskränkte sig ej blott til det jag nu gjort.
Jag beslöt at tala med Lagkarlen, som ofta
gjorde mig höflighets-betygelser. Hans kända
hårdhet afskräckte mig ej. Öfvertygad at
Peggy ej burit sig åt på et sätt at kunna lyckas,
samt at ingen dödlig utan medömkan kunde se
en dylik sammansättning af olyckor, beslöt jag
at dagen derpå gå åt staden, tillika med
Mary, och anhålla hos Herr Venables’s ombud,
at han ville vänta med betalningen af Peggy’s
hyra til min Farbrors återkomst, och
imedlertid hålla min hemlighet tyst.“
„Jag sof lugnt, vaknade i daggryningen
och skyndade til Mary’s koja. Hvad behag
finner ej et hjerta utan förebråelse hos
Naturen! Fåglarne, som flaksade i buskarne och
hälsade den upgående solen med sit qvitter,
blommorne som prydde häckarne, — alt tycktes
vara ämnadt at gifva mig den angenämaste
förtjusning. Min sällhet var så stor, at det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
