Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säger du, min vän?“ — och om jag bad
honom gifva mig penningar til
hushålls-utgifterne, hvarmed jag upsköt til yttersta stunden,
blef vanligen hans svar, hvilket han altid
beledsagade med en ed: „Tror frun at jag kan
mynta?“ Slagtarn och Bagarn fingo vänta;
och ofta måste jag mot min vilja och til min
förtrytelse vara vittne til den hårdhet,
hvarmed han afviste borgenärer, hvilka voro i
största behof om penningar, och som jag ibland
betalte med det jag kunnat spara ihop.“
„Vid denna tiden beslöt min Far at gifta
sig med sin maitresse, skrämd af den
ständiga farhåga, hvarmed hon upfylde hans
samvete: man kunde anse honom för en verklig
methodist. Min bror hade skaffat sig titel af
Advocat. Som han i den acten, hvari min
mors barns rättigheter voro faststälde, uptäckt
et fel som gjorde den til intet, betjente han
sig deraf för at erhålla af min Far, som ej
mer ägde styrka at sätta sig emot något, det
redbaraste af den obetydliga egendom han
ännu hade qvar, hvilket nästan gjorde honom til
tiggare.
„Mina systrar hade kommit til baka hem;
men min Fars hustru gjorde deras lif så tungt
hon kunde, för at skilja ifrån sig unga flickor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
