Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämna henne en fristad, kunna vänta sig at
blifva behandlade efter all lagarnes stränghet.„
„Jag kände för väl Herr Vénables’s
nedrighet, at undra öfver et dylikt förfarande
ifrån hans sida. Jag bad med godhet den
stackars qvinnan, som gifvit mig denna tidning,
aftorrka sina tårar, och kalla up til mig sin
man.„
„Han kom en stund derefter. Min ton och
mit utseende ingaf honom vördnad. Ehuru han
ej hade någon aktning för sin hustru, ägde han
det dock för fruntimmer af stånd. Han
framstammade några ursägter — „Herr Vénables
är en rik man, sade han. Jag skulle väl
också vilja tjena Frun; men jag har så ofta
varit ute för lagens näpst, at blotta
föreställningen at ännu en gång utsätta mig
derför, kommer mig at darra. Desutom bli ni
säkert försonade med hvarandra, och då
skulle ni räkna mig til last, om jag längre
hållit er skiljd från honom. En hustru och des
man äro ju i Guds namn, et kött! Alt blir
til slut godt igen. Herrn kan väl ha några
nycker; men det får intet hjelpa. Karlarne
blifva ändå karlar, så länge verlden står.„
„Jag fann at det ej skolat tjena til något
at söka öfvertala denna människan til mera
billighet; han var ju karl, och ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
