Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - molimen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
mōlimen, gemessen,
mōljaklro, m. Weinhändler.
mOljavā, färben.
vgL schw. måla.
mōljiba, m. Färben,
mōljiboskero, m Färber,
mōljimen, gefärbt,
molvarvā, schmelzen,
molvirba, m. Schmelzen,
molvirboskero, m. Schmelzer,
molvirmen, geschmolzen,
molvuresko, Zinn-, Blei-,
molvuris, m. Zinn, Blei.
P. IL 456. M. VIII. 18. (v. ngr. poXvßiov.)
molvnpvitiko, zinnern.
momulis, m. (= mumulis), Licht, Kerze.
mOnda, f. Montag.
(Beinh. i monda, maanantai.)
vgl. schw. måndag.
moravā, schinden, scheeren, den Schafen
die Wolle abscheeren.
P. I. 446. II. 442. M. VIIL 19.
moröako, Leder-,
moröavitiko, ledern,
moröi, f. Haut, Leder.
(Kern läder, i mortin.) (Schiefn. Jürg. morči.
M. VIIL 19.) (Beinh. morti, nahka.)
P. H. 452. M. VUL 18. (v. arm. mort’.)
moröjako, Leder-,
moröuno, ledern,
mordo, gerieben.
moriba* m. Schinden, Scheeren (Schafe.)
moriboskero, m. Schinder, Scheerer.
(Beinh. moriboskiero, nylkyri.)
morimen, geschindet, geschoren,
morrä, reiben, reinigen.
P. II. 442. M. Vm. 19.
morrä köla, (selten, gewohnt touvfi)
Wäsche waschen,
moriba, m. Reibung,
morriboskero, m. Reiber.
morš (morch), Männchen. In
Zusammn-setzung mit Tiernamen Bedeutung von
kastriert.
(Beinh. morsch, mielipuoli.)
P. II. 447. M. VIEL 20.
fto 6.
morš (morell), m. Mann.
(Kern, o morch, mann.) (Schiefn. Jürg. mors,
Mensch. M. VIEL 20.)
morš balöo (morch balöo), m.
geschnittener Eber,
morš gräj, m. Wallach.
(Kern. Ó morch grai, Vallack.) (Beinh. morsch
grai, valakka.)
mosklro, m. Oberpolizeibeamter auf dem
Lande, (schw. länsman.)
(Kern, ó moskóro, länsmann.) (Beinh. mosk-
ro, nimismies.)
P. n. 436. Sundt 383. Sm. & Or. 111. Pasp.
369. S. 54. 114. J. G. L. S. I. 47.
mosko, Mund-,
mosko diben, m. Kuss.
mossa, mündlich,
mostiba, m. Zwang, Pflicht,
mostiboskero, m. welcher muss,
Gezwungener.
mostimen, gezwungen,
mostula (män), müssen.
mostuvā(va), müssen, sollen, können.
(Beinh. moste, pitää.)
vgl. mnd. moste (præt), schw. måste.
moškavā (mochkavā), (selten) stossen.
moäke dāvā (mochke dāvā), stossen,
knuffen.
Et. dunkel.
moške (Üben (mochke diben), m. Stoss.
moške dilo (moohke dilo), gestossen.
motta, /. Wage, Mass.
vgl. schw. mått.
mottako, Mass-,
mottavä, messen (Länge.)
mottiba, m. Messung,
mottiboskero, m. der Messer,
mottimen, gemessen,
mouva, f. Heide.
(Beinh. mouva, kangas.)
vgl. schw. mo.
mouvaki phü, Kirchspiel Kangasala.
(Beinh. Mouaki phü.)
mouvako, Heide-,
mo vel, lass kommen.
(Beinh. mo, mu vel, tulkoon.)
S. 113.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
