- Project Runeberg -  Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria /
6

(1895) [MARC] [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Såsom sådant användes det först af kyrkan gent emot hennes felande
tjänare. Ett synnerligen talande bevis härför lämnar oss den benämning,
fängelset vid denna tid erhåller. Skemma var, såsom vi nämnt, namnet
a ett fristående hus; det passade ej, då fängelset förlädes till någon
byggnad, hvars användning icke var likartad med skemmans. Det rum,
däruti den kyrkliga myndigheten inneslöt de felande, nämnes i
klosterlitteraturen myrkastova; att den var belägen under huset visas af
mångahanda och säges äfven med otvetydiga ord i
Vadstena-öfversätt-ningen af »Kristi lefverne» af Bona ventura, hvaruti nämnes, att han sattes
i »mörkastufva, som där under huset var». Uttrycket »helvitis
myrkastova» häntyder ock på dess underjordiska läge. Men det latinska
namnet på ett dylikt förvaringsrum var rista (grek. Antag-

ligen har detta kortare ord snart inom klostren och klerus utträngt det
längre »mörkastufva»; det har därifrån vidare utbredt sig och erhållit
användning för betecknande af äfven det borgerliga fängelset. I Magnus
Erikssons gårdsrätt förekommer såsom bestraffningsort jämte tornet äfven
»kistan», och i hans privilegier för Kopparberget i Dalarne d. 17 febr.
1347 stadgas, att »ostyris man», som vore lösker, ägde man fånga och
»i kisto» sätta. Inom kort möter man ordet såsom allmänt vedertagen
benämning å städernas och häradens fängelser: stadens kista,
häradskistan, tjufkistan, fångkistan.1 Här aftjänas ofta de alltmer använda
frihetsstraffen. Sådana stadgas i Visby stadslag, i gårdsrätter,
hoford-ningar och krigsartiklar i förening med vatten och brödkost, såsom i fråga
om landslagen redan omförmälts; i Magnus Erikssons gårdsrätt, den
äldsta (1319) skriftligen affattade, stadgas för okvädinsord af knape en
månad i tornet vid vatten och bröd, likasom ock sju dygns inneslutning
därstädes vid sagda kost för dobbling efter den tid, konungen bjudit god
natt i härberget. Såsom ofvan anmärkts, möter man härstädes jämväl
påföljden att ligga »i stokkenom eller i kistonne». I gårdsrätterna från
1500-talet stagdas enbart fängelsestraff. Och långt innan den allmänna
straffrätten under 1600-talets senare hälft upptagit detta straff, har det
af domstolar och förvaltningsmyndigheter ganska ofta blifvit både ådömdt
och verkställdt.

I det betänkande Öfver några punkter i justitieväsendet, som den
17 mars 1643 till regeringen afgafs af den samma år förordnade
lagkommissionen, yttras bland annat, att emedan fångar ofta undkommo i
följd af häradshäktenas elaka beskaffenhet, »ty vore det både nödigt och
nyttigt, att en förordning gjordes om deras förvarande vid slott och

1 Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 2, 32G, anför, hurusom fånge vid ting
»fördes ned på lämmen på fångkistan», och fogar härvid den förmodan, att sagda
inrättning »ursprungligen varit en kista, i hvars lock varit öppningar, hvarigenom man
låtit fången träda sina hen, hvilka nedtill hopbundits.» Vi finna denna förmodan så
mycket osannolikare, som den svårligen kan befinnas rimlig under annan förutsätming,
än att aldrig mer än en fånge funnits åt gången. Funnos i ett mål flera häktade —
och härpå torde man äfven under äldre tider måst vara beredd —, skulle ovillkorligen
behöfts flera dylika kistor; men så vidt vi veta, förekommer ingenstädes något tal om

häradets eller stadens kistor. Det finnes blott en. Nedbärandet af fånge på kistans

läm förklaras enklare genom erinran om antagligheten af att fången varit bundeu

till både baud m;h fot. Och ordet läm är liktydigt med dörr för lucka, men, så vidt

vi veta, icke med lock, kistlock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wsfangelse/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free