Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett par år förvärfvat sig sådan färdighet däri, att han ansågs jämngod
med en gesäll i yrket. Annan förplägning än åt de öfriga fångarne
bestods honom dock icke,1 och hvarje natt tillbragte han inspärrad i sitt
>. fånghål». Att emottaga besök hade från början förvägrats honom;
undantag gjordes ej ens, då en hans broder begifvit sig till Stockholm och
stod utanför fängelseporten för att få se honom och lämna honom någon
gåfva. Annars tillätos fångarne att emottaga sådana; allmänheten rent af
uppmanades att gifva dem allmosor för att såmedelst mildra deras nöd,
och äfven Ulstadius fick vid många tillfällen mottaga bevis på andras
medlidande och barmhärtighet. Han synes liafva någon tid framåt bott
på gemensamt logement; hans lefnadstecknare uttrycker sin förundran
öfver huru han kunnat alla dessa år i så stort trångmål förrätta sin
bön och andakt utan att blifva förströdd, då han ju likväl måst hafva
blifvit mycket anfäktad och hindrad genom sina gudlösa medfångars
tvister, slagsmål, förbannelser och tygellösa väsen. Att han icke afvek
från de öfvertvgelser, hvilka bragt honom i fängelse, synes däraf, att
han under sin vistelse därstädes ingaf till konungen en skrift, däruti
han straffade människorna i alla stånd för deras syndiga lefverne; man
torde däraf kunna sluta, att han ej heller öfversåg med vaktbetjäningens
och fångarnes ogudaktighet, samt att dessa i gengäld gjorde hvad de
kunde för att hämnas hans tal. Åtminstone förefaller det, som skulle
nägon särskild anledning hafva föranledt, att man en dag tog honom
från arbetet i smedjan och ställde honom vid den djupa brunn, som
fanns i smedjegården, med befallning att uppvinda och tömma ut dess
vatten för att så få densamma rensad. Svårt angripen af de dåliga
dunster, som uppstego ur den med mycken orenlighet bemängda brunnen,
blef han vid detta arbete mycket nedsatt i hälsokraft; och hände sig så,
att han vid ett tillfälle nedstörtade i brunnen, där en annan fånge då
befann sig, utan att dock, såsom alla närvarande trodde, skada vare sig
honom eller sig själf.
Af tungt arbete, flera sjukdomar och tilltagande ålder blef han till
slut så kraftlös, att han ej mera kunde användas vid något af fängelsets
arbeten. Härmed beröfvades honom ock möjligheten att, såsom dittills,
skaffa sig någon tillökning i sin sparsamt tillmätta kost; han fick sig
såsom bostad anvisad en trång cell med alnstjocka murar, men kronan
bestod honom hvarken ljus eller ved. Hans lott tycktes blifva att, sedan
han användt de tio riksdaler, han dittills kunnat sammanspara, så
småningom frysa eller svälta ihjäl. Men en »ärlig man», som lärt känna
honom, kom honom till hjälp och skaffade honom arbete, därmed han
några år förvärfvade sig hvad hans nödtorft kräfde; och då han
sedermera dels uppsöktes af gudfruktiga vänner — en preussisk student
understödde honom under sex år med tillsammans 100 dir, och en svensk
»bildhuggare» gaf honom en säng med sängtäcke och lakan — dels ock
erhöll tillstånd att fritt gå ut och in i fängelset, kunde han alltjämt,
om än stundom icke utan bekymmer, där uppehålla sig, till dess han
den 6 okt. 1732 ändtligen afsomnade. Redan 1719 genom pardonsplakatet
1 Denna bestods honom gratis blott under första tiden af hans vistelse i fängelset.
T mantalsrullan antecknas snart vid hans namn: »tiänar sig födan själf». Se
tukthusboken 1695 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
