Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hoträtten begär landshöfdingen Yxkulls yttrande häröfvér. Den
dystra målningen af fångarnes tillstånd tvekes icke hafva ä honom gjort
något intryck. Han svarar blott, att för bokinköp icke finnas några
medel ocli att fängarne för fångförtäringen, det vill säga: det
traktamente de åtnjuta, skola förse sig jämväl med ved.
Den 21 nov. 1740 ingår dock hofrätten till K. Maj: t med anhållan,
att böcker till fångarnes behof må få uppköpas af kronosakören eller
andra medel och ved bestås dem, då de om vintertiden komme att sitta
i ett rum allena.
Härpå meddelar regeringen först den 28 ang. 1745 det besked, att
ingen gravation i staten finge förorsakas, därför finge heller icke
kronosakören anlitas; men hofrätten ägde öfverlägga med landshöfdingarne
om utväg till vedens och med konsistorierna om medel till böckernas
an skaffande.
Såsom synes var den fria veden en nästan nödvändig förutsättning
för något gagn af de ifrågasatta böckerna. Man kunde ju ej begära
att i ett mörkt rum hopgyttrade, mer eller mindre frysande fångar
skulle af dem, äfven om de funnos, göra något bruk. Sä ingick då
hofrätten i rådslag med landshöfdingarne om veden. Grefve Gustaf Creutz
i Österbotten vet ingen utväg; v. landshöfdingen i Abo och Björneborgs
län Ehrenmalm meddelar, att han »antydt» kronobetjänte tillhålla
allmogen närmast staden att till slottshäktet mot fyra öre smt lasset forsla
sä mycket af residensets och länstyrelsens hjälpved, som kunde fordras
för fångrummens nödiga värmande; landshöfdingeämbetet i Nvslotts och
Kymmenegårds län säger fångehusen där på orten blifvit med värme
underhållna, på det sätt att »ett par vedträn» af den till invånarnes
behof i städerna ankomna veden blifvit vid tullportarna af hvarje lass
till denna förnödenhet under namn af »afkastningsved» levererade.
Beträffande nödiga böckers anskaffande ansåg konsistorium i Borga,
att af fattigkassan i hvarje församling i Finland eller där de fattiga
ej finge någon ordentlig penningesamling med lmfven i kyrkorna, då af
andra deras underhållsmedel kunde tagas och till detta behof göras
något sammanskott: en daler smt af hvarje moderkyrkoförsamling och
1 6 öre smt af livart kapellgäld till en fonds inrättande »att kunna alla
kronohäkten i landet med nödiga böcker förse».
Hofrätten hemställer i anledning häraf till regeringen: att
öfver-skottet af häradsandelen i sakören, sedan »häradsrisaren» däraf förut
blifvit afiönt, kunde användas att anskaffa ved till fångehusen; och
angående böckerna, att af kyrkornas enskilda medel kunde tagas en daler
kmt af hvarje moderkyrka och 16 öre kmt af hvart kapellgäll, och
kunde konsistorium sedan bestämma de böcker, som till fångarnes tjänst
och nytta pröfvades nödigast. Omförmäler så ock till slut, att de rum
i slottshäktet, där fångar kunde särskildt från de andra hällas, ännu
icke förbättrats eller försetts med nödiga fönster, ehuru sådant redan
1740 af landshöfdingen Yxkull utlofvats. Och den 16 juli 1746
bestämmer K. Maj:t, att af häradets andel i sakören skall, sedan profossen
blifvit betald, bekostas ved till fångehusen i Finland samt böcker
anskaffas genom uttagande i Borgå stift af 1 dir kmt ur livar
moderkyrkas och 16 öre kmt ur hvart kapells kassa. Sagda stifts konsistorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
