Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och mörkblå ruilar böljan stilla hän,
Då öfver skyn, o hvilken herrlig scen!
Som öar uppå Oceanen burna,
Så tindra stjernor fram ur nattens Urna»
0 ljus! så heligt, glänsande och rent,
Må ej din anblick blifva mig förment,*
Den dig betraktar uppå himlarunden,
Den hemska ande-tysta midnatts-stunden,
På engla-vingar önskar lyfta sig,
Från jordens band befriad, upp till dig:
Vid dina underbara stränder ldftda
Och evigt sig med dina strålar blanda.
Emellan båda strändren vågor gå,
Som med sitt skum fnot hvita sanden slå,
Som bäckar sorlande, till hafvet tåga,
Och återspegla stjernors klara låga,
Då vädren, vaggande på deras arm,
Så lugna slumra in på hafvets barm.
1 långa djupa veck standarens slöjor böjas,
-Halfmånans krökta horn på deras spetsar röjas.
Naturens djupa lugn blott störes då och då
Af
uppsöker honom en natt, under belägringen, för att
förmå honom att återvända till chriatendomcn, men förgäfvcs.
Under stormen underrättar Minotti Alp att hans dotter
dött, hvarefter Alp sjelf föll i förtviflan. Minotti tänder
då på en mina och allasa ramans springa i luften. Utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
