Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Minnen från en färd i Kaschmir-dalen, af Cesar von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del af utskylderna till rajan och bidraga väsentligt till de fattigare
folkklassernas uppehälle under loppet af fem månader.
Vi fingo nu i sigte staden Sopur och en fästning med höga
lervallar och kanonerna vända mot floden. En mängd karlar med
rakade hufvuden och stora skägg gjorde sin morgontoalett på stranden,
sittande på hälarna som apor; medan de tvättade sig, läste de
förmodligen sina böner, ty deras läppar rörde sig mycket hastigt.
Sedan vi passerat denna stad, började stränderna blifva mera
bebyggda och rörelsen lifligare. Då vi foro förbi en liten by, sågo vi,
att qvinnorna buro sitt rika svarta hår i flätor, som hängde nedåt
ryggen; de yngre af dem voro ganska vackra.
Så snart vi kommit ut på Walar-sjön, som genomflytes af floden
Jhelam, började vinden blåsa hårdt emot och växte slutligen till full
storm, hvarför vi blefvo nödsakade att för natten lägga oss i lä vid
stranden. Schakalernas skällande hördes stundom, och en af dem
var nog djerf att hoppa upp på båtens tak för att snappa bort vårt
färska fårkött, som låg der, men försöket misslyckades genom kockens
påpasslighet.
Då jag vaknade den följande morgonen, hade vi redan öfverfarit
Walar-sjön och seglade nu på Jhelams lugna yta. Sedan jag slutat
min frukost, såg jag mig omkring och fann, att jag framför mig hade en
utsigt så storartad, att mina ögon aldrig skådat och sannolikt aldrig
mer få skåda något dylikt. Morgonluften var ren; endast på afstånd
syntes en tjock dimma, skiftande i hvitt och grått, hänga lik en pell
öfver dalen. Der ofvan syntes mörka bergsträckor och bakom dem
Himalajas bländhvita gördel, glittrande i morgonsolen; dess glans
höjdes än mer genom mörka moln, som syntes ofvan och bakom den.
Ännu högre och längre bort, kanske mot Lilla Tibets gränser, såg jag
tydligen glimmande glacierer i evig klarhet höja sig öfver molnen, —
ett hänförande skådespel, som vid en krökning af floden allt för snart
försvann, men lemnade ett för hela mitt lif outplånligt intryck. Kort
derpå kom Sirinagar, hufvudstaden i Kaschmir, i sigte.
–––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
