Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PiSK-ON. 167
garna, enligt de Lapelin^; rätta namnet skulle enligt denna källa
vara *Mata-Kiterage» (»ögonen, som betrakta himmelen»). Äfven
detta namn har nu blifvit undanträngdt af Weissers: »Tepito te
Fenua»2. Skall detta namn gifva någon mening, vågar jag den
gissningen, att det egentligen bör skrifvas: te pito o tefenua, och betyda
»jordens nafvel»3. En annan öfversättning: »landet i midten af hafvet»,
som meddelas i en berättelse om Sapphos besök 1882 (Proc. Geogr. Soc.
1883, s. 41), syftar väl åt samma håll, men är påtagligen ej ordagrann.
.Öns befolkning har, såsom i historiken visats, undergått
våldsamma reduktioner. Roggeveen nämner, såsom vi sett, ingen siffra,
blott att han såg endast 2—3 qvinnor; hans följeslagare Behrens
uppger dock, att han sett »flere tusen» infödingar. Cook uppskattar
antalet till ej öfver 600—700, hvaraf V3 qvinnor. Spanjoren
Gon-zalés (1769) antager 2,000-3,000, La Pérouse (1786) 2,000, Lisiansky
(1804) åtminstone 1,500 och Beechey (1825) ungefär lika många, eller
genom en medelberäkning (s. 37) 1,260 själar. Broder Eugène skattade
1863 befolkningen till 1,300. Den chilenska expeditionen (0’Higgins,
1870) anser, att befolkningen förr uppgått ända till 4,0004, en siffra
som väl dock är för högt tilltagen. Efter de peruanska
våldsbragderna sammansmälte emellertid befolkningen så, att då broder Eugène
omkring 1865 för andra gången ankom till ön, uppgick den ej till mera än
1,800 personer. År 1868 hade den genom införda sjukdomar
ytterligare gått ned till 930, af hvilka omkring en tredjedel voro qvinnor,
och 1870 beräknades den af chilenska expeditionen till 700. Efter
utvandringen till Mangareva och Tahiti räknades den 1872 af la Flore’s
expedition till 275 invånare, bland hvilka 55 qvinnor. * Weisser
räknade invånarantalet vid Hyänes besök till 150 själar, hvaraf 67
män, 39 qvinnpr och 44 barn. Och snart torde äfven denna ringa
återstod hafva försvunnit.
Infödingarna beskrifvas af så väl äldre som yngre författare såsom
temligen ljushyade, nästan som sydeuropéer, med svart hår och väl-
1 Revue maritime et coloniale, 1$72, 4. s. 108, noten. — En riktigare skrifning
torde vara Mata-kite-rage; Mata betyder öga, kite se, och råge kan vara
himmel (Marquesas = aki, Havaii = lani; Havaiiskans l bör i Påskö-dialekten öfvergå
till r). Namnet skulle möjligen syfta på de öppna kratrarna, som blicka uppåt?
2 Geiseler, Die Öster Insel, s. 5.
3 Te är bestämmande artikeln, pito (i Marquesas-dialekten) = nafvel, fenua
= jord, land; o är en relativ-partjkel, med hvilken det följande ordets genitiv
bildas; då det föregående ordet slutar med o, är lätt förklarligt, att Weisser
kunnat undgå att höra denna för meningen nödvändiga partikel. Är min
förklaring riktig, skulle det ej förundra mig om någon, annan uppgåfve, att öns
namn vore: to te fenua pito, hvilket är lika korrekt och gifver samma mening.
4 Revue maritime et coloniale, 1872, 4 s. 111 och 114 och följande.
Ymer 4883, A. S.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
