Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Den svenska expeditionen till Grönland år 1883, af A. E. Nordenskiöld - III. Isvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA EXPEDITIONEN TILL GRÖNLAND ÅR 1883. 221
farvatten. Beklagligen höljdes här omgifningarna i en tät dimma,
som endast medgaf att urskilja de närmaste landkonturerna — ett så
mycket ledsammare förhållande, som några tillförlitliga sjökort ej
finnas för denna del af Grönlands kust. Åtskilliga försök gjordes i
alla fall att få rätt på inloppet till kolonien, men utan framgång;
och lika fruktlöst aflöpte försöken att medelst ånghvisslan och
några skott från våra små kanoner locka till oss någon kajakman,
som skulle kunnat visor oss vägen. Sedermera har jag fått veta, att
några eskimåer verkligen sett oss, men ej vågat komma om bord för
fartygets från vanliga Grönlandsfarare alldeles afvikande form — dess
obetydliga rigg, dess snabba fart mot vinden, ringa höjd o. s. v. Då
det i längden syntes mig alltför vågadt att ånga på måfå fram i en
okänd, med otaliga klippor och skär uppfyld skärgård, beordrade jag
slutligen kaptenen att ånga ut och ställa kursen på Godhavn, en
annan dansk koloni, belägen omkring 60 kilometer norr om
Egedes-minde, på sydkusten af den stora ön Disko, känd för sin rikedom
på basalt och lager förande växtförsteningar från miocen- och
krit-tiden. Det var min afsigt att landsätta d:r Nathorst med nödiga
biträden någonstädes i dessa trakter, för att sedan i god ro kunna
utan tidsförlust för den öfriga delen af expeditionen rusta mig till
isfärden.
Äfven vid Diskoöns sydkust mötte vi dimma, eller rättare
snötjocka och snöfall, som tvang mig att innan inseglingen till Godhavn
for ett par timmar kasta ankar vid en numera öde hvalfångarestation,
Fortunebay.
Sedan jag i Godhavn intagit kol af det förråd, som Grönländska
handeln här stält till mitt förfogande, lättade jag åter ankar den 28
juni om eftermiddagen. Under det härligaste väder i en stilla sjö,
beströdd med hundratals jättestora isberg, hvilkas praktfulla, ofta
nästan arkitektoniska former ytterligare förhöjdes och förskönades
af en stark hägring, ångade j-ag längs Diskoöns sydkust, upptagen af
2,000 till 3,000 fot höga, svarta, brant stupande basaltfjell, till
Wai-gattet och derpå ett stycke uppför detta sund till Ujarasusuk, der jag
landsatte d:r Nathorst, hr Hamberg och tvenne i Godhavn förhyrda
eskimåer med en hvalfångarebåt, tält och proviant för 14 dagar.
Derpå ångade jag till Egedesminde. För att ej ytterligare hindras af
de täta dimmor, hvilka så, ofta herska i trakten af denna koloni, hade
jag utom de tvenne infödingar, som gingo i land med d:r Nathorst,
i Godhavn förhyrt två eskimåer, hvilka skulle lotsa oss till
Egedesminde. Här ankrade vi den 29 juni e. m. och mottogos på det.
vänligaste af direktören för den Grönländska handeln H. Hörring och
inspektören för Nord-Grönland Andersen. Mitt uppehåll här blef ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
