Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kumbi. Eget är, att så många byar finnas inom dessa områden, och
att de hafva icke allenast får och getter i mängd utan äfven, många
af dem, en talrik hornboskap, som trifves förträffligt. Morgondaggen
på gräset synes vara tillräcklig för dem, hvaraf synes hvad vanan
förmår, ty en af våra svenska kor skulle, förflyttad till en dylik by,
snart dö af törst. Äfven folket i dessa byar dricker mycket sällan och
litet under torrtiden och sväljer då med välbehag det Ölliknande
grumliga och stinkande vatten, som bibehållit sig i någon pöl sedan
regntiden. De afhugga äfven stammar på plantanträdet och utpressa det
vatten, som finnes deri, hvilket till utseendet är bättre än det gamla
regnvattnet, men till smaken ytterst vämjeligt och äcklande. Förvå
nande är att se, huru väl de förstå att hushålla med vattnet. Till sitt
dagliga bruk använda de den minsta vattenmängd, som gerna är
möjligt. Att tvätta sig sjelfva eller diska sina kärl förekommer aldrig, ej
heller tvättas maten före kokningen, och som denna sker med ånga,
åtgår äfven dertill ytterst litet vatten. För att koka en half kub.-fot
koko behöfs ej mer än omkring en half kanna vatten. Kokningen
sker i deras runda lergrytor, i hvars botten först ett plantanlöf lägges,
hvarpå vattnet ihälles, tills det står 2—3 tum högt; derpå ilägges maten
(d. v. s. koko eller plantan, ty annan omvexling förekommer ej) och
grytan täckes med ett plantanblad, som hålles tilltryckt med ett stycke
af en sönderslagen lergryta. Finnes kött, lägges detta midt ibland
kokon. Om mer behöfver kokas, än som rymmes i grytan, rullas
omkring dess öfré kant ett stort plantanblad och fastbindes, hvarpå den
sålunda erhållna förlängningen af grytan ifylles till nästan samma höjd
som grytan sjelf, och alltsammans täckes som förut. Trots den stora
höjden och obetydliga vattenmängden blir dock allt likformigt
genom-kokadt, tack vare plantan blad ens förmåga att qvarhålla ångan.
Alla de byar vi hittills passerat hade haft rik tillgång på kautsjuk,
ehuru Mokånå och Båvjångo ännu ej börjat samla den i större mängd.
Den 5 lemnade vi Båvjångo och styrde kosan N 57° V genom ett
mestadels öppet och cdladt land. Tre km. från byn hade kort tid förut en
stor kanot huggits och bortförts samma väg vi följde. Fem km. läugre
fram låg byn Konde, som vid en temligen rak gata räknade 45 hus,
hvarjemte ett 20-tal lågo spridda deromkring, öfver byn hvilade ett
utseende, som starkt påminde om det härifrån föga aflägsna Bakundu,
hvartill väl äfven bidrogo de omgifvande kokospalmerna, som alltid
äro oskiljaktiga från en bakundu-by. Den torde hafva en höjd öfver
hafvet af omkring 200 meter och förbiflytes i nordlig riktning af
strömmen Sombe, som i juni 1885 passerades af Knutson och mig längre ned
vid den stora bakundubyn af samma namn. Hit hade den förut
omnämnda kanoten förts, hvarefter den på strömmen fraktats ned till byn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
