Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Östersjöns medelvattenstånd och svenska
kostens höjning.
Af P. O. Rosén.
Värt land delar med Holland förtjensten af att hafva gjort de
första försök att med noggranhet bestämma den fasta jordskorpans
böjdförändringar i förhållande till hafvets yta. Genom att anbringa
varaktiga märken å landets kuster, särskildt vid Östersjöbäckenets
nordliga del eller Bottniska viken, der fenomenet visat sig mest i Ögonen
fallande, sökte man redan för mer än ett århundrade tillbaka finna
ett medel att utröna beloppet af den företeelse, hvarom här är fråga.
Då så är förhållandet, och då dessutom frågan numera inträdt i ett
nytt utvecklingsskede, skulle det kunna vara af intresse att lemna en
kort framställning af den ifrågavarande saken, som i naturens
hushållning torde spela en vigtigare rol, än man vid första anblicken af
densamma kunde förmoda.
Innan jag emellertid kommer till det egentliga ämnet, för så
vidt det rör vårt eget - land, torde det vara lämpligt att skärskåda
några förhållanden, som röra jordklotet i dess helhet eller delar deraf,
emedan dessa förhållanden stå i nära sammanhang med frågan, samt
tjena att belysa henne från en mera allmän synpunkt. Jag ämnar
derfor först söka lemna en framställning af de åsigter, som gjort sig gällande
angående jordytans och specielt hafsytans allmänna form, derefter något
beröra de förändringar, som. verldshafvens yta är underkastad, vidare
framställa fenomenen af den fasta jordskorpans höjningar och
sänkningar samt slutligen derefter inkomma på sjelfva den speciella
huf-vndfrågan.
Man antager, att Pythagoras mer än ett halft tusen år före vår
tidrakning var den förste, som med bestämdhet, om ock utan
åtföljande bevis, uttalade den för hans samtid mycket djerfva åsigten, att
jordytan hade formen af ett klot eller var en sfer, som sväfvade fritt
i rymden. Aristoteles framstälde äfven populära bevis derför. Men
den företa egentliga mätningen af jordklotets storlek utfördes, såsom
bekant, af Eratosthenes, hvilken verkstälde en gradmätning uti Egypten
Tmtr ms. $
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
