Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det öfverfiödigt att nämna, det »fravashis» i Zend-Avesta förete ett
fullkomligt motstycke till osseternas »andar», att de offer, som de
efterkommande bringa sina förfader, i Irans heliga bok bära samma
prägel af religionsbud, som för dem är utmärkande bland osseterna,
och att förbindelserna emellan de döda och de lefvande på
Zend-Avestas kulturstadium följa alldeles samma föreskrifter som dem vi
nyss angifvit vara rådande hos osseterna.
Men om Zend-Avesta kan uppgifvas som källa till religiösa former,
gängse bland osseterna, huru skulle den väl kunna anses såsom sådan
hvad beträffar likartade former hos pschaver och chevsurer?
Dessa folk, hvilkas språk är en georgisk dialekt, äro just till följd
deraf i en helt annan ställning än osseterna. Deras nationaldrägt och
det hos dem rådande bruket att utsira sina kläder med en mängd
kors, att bära bröstharnesk och hela rustningar, det raka svärdet
inbe-räknadt, merendels prydda med latinska inskrifter, allt detta förenadt
gör snarare intryck af en europeisk än en asiatisk kultur. Också förvånas
man ej, då man får höra, att flere lärde, bland andra herr Chantre i
Lyon, trott sig’ kunna påstå, att chevsurerna icke äro annat än
ättlingar af gamla tiders koisfarare, som förirrat sig bland Kaukasus* berg
under sitt tåg genom Georgien.
Då «ri jemföra dessa ännu så föga kända folkstammars
religionsformer och plagseder med Zend-Avestas föreskrifter, komma vi likväl
lätteligen till den slutsats, att den iranska kulturen varit den.verkliga
källa, från hvilken deras civilisation utgått. Och låtom oss väl lägga
märke till det förhållande, att bland dessa folk allmänt gängse
traditioner hafva bevarat minnet af en kult, äldre än kristendomen och
ingen annan än Ormuzd’s, som hos dem är känd under namnet »Armasi».
Kampen mot de onda andarna, hvilka i dessa traditioner äro kända
under samma benämning, som gifves dem i Zend-Avesta, nämligen
»devi», tog i anspråk alla krafter hos de första kristna missionärer,
som vågade sig in i detta land. Härtill kommer, att det inhemska
prestembetet hos pschaverna och chevsurerna ännu i våra dagar bär
namnet »dasturs», ett uttryck, som af Zend-Avesta användes för att
beteckna de lägsta graderna af den presterliga rangordningen. De
begrepp, som dessa folkslag göra sig om vigten af kroppslig renhet och
om huru lätt man förlorar denna renhet genom att komma i beröring
med lik eller med qvinnor under vissa tider och särskildt under
barns-börden, äro alldeles desamma som de, hvilka förkunnas af Zend-Avesta.
Bestyret med de dödas begrafning anförtros hos chevsurerna åt folk af
de lägsta klasserna, och en ytterlig noggranhet i att undvika all be
röring med dem ålägges af sedvänjan, i fullkomlig öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som i detta afseende anbefallas af Zend-Avesta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
