- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
200

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

exempel på att rent lineara ornament egentligen härstamina från bilder
af menniskor eller djur. Egendomligt nog synes växtverlden hos de
egentliga naturfolken hafva lemnat långt ringare material till stilisering.

Det är åt några af de intressantaste företeelserna på detta område
dessa uppsatser skola egnas. Serien, som börjar med en liten
typologisk utvecklingshistoria från Rarotonga- och Tubuai grupperna i
Polynesien, Bkall fortsättas med likartade bidrag från andra ögrupper i
Stilla oceanen och från Sydamerika.

I. Rarotonga- och Tubuai-öarna.

A. Etnografisk öfversigt.

Rarotonga- eller Hervey-gruppen utgöres af sju bebodda öar,
belägna 1,100 km. i SSV från Tahiti. De flesta äro upptäckta af Cook mellan
åren 1773 och 1777, hvarför de också, särskildt af fransmännen, pläga
uppkallas efter honom. Den största är den bergiga, pittoreska
-tonga, af vulkaniskt ursprung. Demäst komma Mangaia i SO derifrån,
samt Atiu (= Kattdia), Mauki, Mitiaro, Manuaioch Aitxdaki i NO
och N från Rarotonga, alla, med undantag af atollen Manuai, höjda
korallöar. Ännu en åttonde, Palmerston belägen långt i NV,

har varit bebodd, men var vid upptäckten, 1774, öfvergifven. Den
nionde, Taktdia, är obebodd. Befolkningen på denna ögrupp liknar i
allmänhet Tahitis och talar en dialekt, som står midt emellan
Tahi-tiskan och Maori-dialekten. Legender, som bibehållit sig inom en viss
familj på Rarotonga, göra troligt, att invandringen skett från Samoa,
och liknande legender träffas äfven på Mangaia. Men äfven från
Tahiti hafva inflyttningar skett, sannolikt på en tid, då såväl
Hervey-öarna, som Tahiti lydde under Raiatea, såsom den heligaste af
Sall-skaps-öarna. Sjelf synes Hervey-gruppen hafva lemnat kolonister åt de
i SO belägna Tubu&i- eller Austral-öarna (bebodda äro Rimatara,
Rurutu, Ttibuai, Raivavai och den längst i söder belägna Oparo eller
Rapa iti), och likheten i kultur mellan dessa två ögrupper sträcker
sig äfven till ornamenti ken och redskapens form. Af Tahitis och
dit-hörande öars inhemska ornamentik har, egendomligt nog, föga blifvit
bevaradt.1 Men Hervey-gruppens alster synas hafva haft en så vidsträckt
spridning Öfver Tahiti-gruppen, att båda med fog torde kunna räknas

1 1 min samling finnes en ytterst märklig kopia af en lans fr&n Tahiti, som
visar en ansats till en afvikande ornamentik. Kopian är af mig gjord på Tahiti och
de derstädes erhållna uppgifterna rörande härkomsten fullkomligt autentiska. Jag
afvaktar emellertid ytterligare uppgifter, innan jag kan vidare följa det funna spåret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1890/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free