Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till samma ornamentala provins. I synnerhet omtalas Mangaia af flere
författare såsom den förnämsta produktionsorten för de rikt snidade
yxskaft och paddelformiga redskap m. m., hvilkas ornamentik utgör
föremålet för denna uppsats. Det synes som skulle Hervey-öborna i
allmänhet varit mera energiska och industrielt företagsamma, kanske
mindre demoraliserade, än de förvekligade Tahitierna. Sin störa bild*
barhet hafva de för öfrigt visat genom den snabbhet och fullkomlighet»
hvarmed de, kanske i högre’grad än något annat af södra och
mellersta Polynesiens folk, tillegnat sig den europeiska civilisationen.
I religiöst afseende stodo Hervey-öborna och Tahitierna hvarandra
ytterst nära. Detta kan också förklara den spridning af föremål med
religiös ornamentik och förmodligen också afsedda för religiösa
handlingar, som, om man får tro en mängd härkomstuppgifter i de olika
museerna, tyckas hafva spridt sig från Hervey-öarna till Tahiti.
Att den ornamentik, som i det följande skall skildras, har sin rot
i religiösa föreställningar, kan ej lida något tvifvel. Det är visserligen
sannt, att mycket ofog bedrifvits, så väl inom etnografi som arkeologi,
genom att i allt, hvartill man ej mäktat finna annan förklaring, söka
en religiös rot. Men inom det polynesiskt-etnografiska området är
dock en sådan uppfattning, om någonsin, berättigad, ty der är folkens
hela lif så genomträngdt af religiösa föreställningar, att det torde vara
svårare att uppvisa hvar religionen öfver hufvud alls icke spelar in, än
att vist; motsatsen. Det gifves knappt en handling, aldrig så profan
i våra ögon, att den ej står under en särskild gudomlighets beskydd.1
Snart sagdt i hvarje föremål, äfven sådana som voro af menniskor
förfärdigade, bodde en gud, eller föremålet var sjelft en gud. Ej
underligt då, om vi i föremålens ornering finna en utpräglad
symbolik.
För att ornamentiken skall rätt förstås, är derför en kort
framställning af ett par af de vigtigaste dragen i gudaläran nödvändig,
åtminstone så mycket, som är erforderligt för att visa några af de
för vårt ämne vigtigaste gudomlighetemas plats i det polynesiska
pan-theon. Att sammanjemka de mången gång motsägande uppgifterna,
är ingen lätt sak. Det är klart, att traditionerna på de skilda öarna
måste i mycket variera. Äfven ändrades de i tidernas lopp på samma
ö. Så mycket mera välkommen är derför den detaljerade
framställning af just Mangaias mytologi, med hvilken Rev. W. Wyått Gill
efter tjugutvå års missionsverksamhet på Hervey-öarna kunnat rikta
1 Waitz-GbRLAND, Anthropologie der Naturvölker. VI, p. 297, 8. Tilläggas
kan, att pA Havaiiska öarna stod tapa-bultandet under Hinas, mångudinnans, skydd.
Samma myt synes g& igen pA Hervey-öarna. Gill, and Songs from the South
Pacific, p. 45—47. ( Thewoman and the nuxm). — Ytterligare exempel längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
