Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var något sökt. Nästan allt folket följde oss på väg, pratande,
skrattande och skämtande, och alla voro vid det mest uppsluppna lynne.
Efter ännu en timmes promenad kommo vi vid mörkrets inbrott till
Rokorokoyava, en ganska vidsträckt by med åtskilliga stora hus och
en snygg gata. Vi kunde ej genast finna »Buli», hvarför jag, sedan
jag sändt bud för att uppsöka öfrighetspehsonen, slog mig ned på en
sten och försjönk i ett . slags kontemplativ halfslummer. Han blef
snart funnen, och sedan vi skakat hand och utbytt det vanliga
Fiji-helsningsordet »saandera», gingo vi in i hans’rymliga hus. Jag var
både trött och htmgrig och bad derför först om mat. Vi fingo en
kokt höna samt jams och taro som vanligt. Infödingarna lefva nästan
uteslutande på dessa rotfrukter, och .det är förvånande att se, hvilkä
qvantiteter de kunna sluka. I allmänhet är folket mycket gästfritt,
och så snart man kommer till en by, der man önskar stanna, sända
alla hushåll ’mat till den resande, hvilken derigenom ofta får
tiodub-belt mot hvad som skulle räcka åt personer med medelmåttigt god
aptit, men Fijimännen äro riktiga monster i att kunna förtära hvilka
qvantiteter söm helst. Jag kunde, ej äta jams och taro utan salt,’men
infödingarna äta dem utan denna krydda. Efter slutad måltid slogo
vi oss ned omkring stockelden och rökte en cigarrett. Infödingarna
äro mycket begifna på tobak, och alla röka, män, qvinnor ocfr barn.
De göra sjelfva ett slags cigarretter af rullade tobaksblad och använda
såsom ytterskal ett torkddt bananalöf. Dessa cigarretter kallas »saluka»,
men som tobaken är stark och dålig, är det endast för artighets skull
man röker; för att undkomma tobaken så mycket som möjligt, gick
jag alltså snart bort till min matta för att sofva.
Följande morgon satte vi oss i gån‘g kl. 8 under nedslående
väderleks utsigter. Vi följde äfven denna dag Wai-ni-mala floden, och
efter endast en halftimmes marsch öfverföllos vi nf den stridaste
regnskur, som troget fortsatte hela återstående delen af dagen och ej blott
genomdränkte vår beklädnad utan allt vårt bagage. Jag blef mycket
förvånad att finna gångstigen, som vi nu följde, sedan vägen upphört
vid Rokorokoyava, ofta gå på klippsluttningen öfver floden, hvarest
det var ytterst svårt att få fotfäste, i synnerhet som jag hade stöflar,
till på köpet betäckta med lera. Ett felsteg hade genast kastat en ned
i den hvirflände floden bland stenar och skummande vågor. Huru
mina bärare manövrerade med packning och allt, förstår jag
sannerligen ej, ty jag, söm ej hade någonting att bära, kunde endast med
den största svårighet krafla mig fram på alla fyra. Men vanan är
halfva naturen. Det var ej heller i dag mycket vatten i floden, men
det rann så hastigt, att det vid vadqtällena var svårt att hålLa sig på
sina ben. Vi behöfde sannerligen ej något extra bad, ty vi hado
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
