- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 12 (1892) /
26

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hunyadi Corvinus ilade till undsättning. Till honom sällade sig
Capistranus. Andtligen skulle de förgängna Arens predikningar bära
frukt i handling. Med ett brokigt följe af korsfarare, munkar,
studenter, arbetare och bönder skyndade han till Belgrad. 40,000 voro
Capistrani följeslagare säger Aeneas Sylvius, men han tillägger: »tecta
magis fide quam ferro acies».1 Andra säga, att de blott voro 500.
Säkert är, att Capistranus och hans skaror modigt deltogo i stadens
försvar och att p& den afgörande dagen den 21 juli 1456, då Hunyadis
utfall tvingade museimännen till återtåg, Capistranus hela dagen med
korset i hand eldade de kampandes mod, vare sig att detta nu skedde
midt i stridsvimlet, såsom hans ordensbröder påstå, eller från den
säkrare ställningen af torn, såsom den senare kritiken gör troligt. Själf
tillskref sig Capistranus i sitt bref till Calixlus III uteslutande äran
af segern och omnämnde knappt Hunyadi. »Spreverat Capistranus
seculi pompas, fugerat delicias, calcaverat nvaritiam, libidinem subegerat,
contemnere gloriam non potuit», skrifver Aeneas Sylvius.1 Ärelystnad
var Capistrani hufvudfel. Själf skrifver han i sin syndabekännelse3:
»ex superbia peccavi appetendo, tenendo et procurando honores». Dock
må man förlåta den gamle predikanten denna svaghet. Ungern var
räddadt, turkarna på flykt, och ett helt land välsignade tacksamt
hans namn.

De båda rivalerna om äran af segern vid Belgrad öfverlefde icke
länge den stora dagen. Redan i augusti dog Hunyadi och den 25
oktober 1456 följde honom Johannes Capistranus i grafven i klostret
Ujlak.

Verksamt och händelserikt hade hans lif varit, och länge efter
hans död väckte hans minne strid och oro. Hans orden hade under
hans ledning åter växt upp till en fast organiserad andlig demokrati,
som visserligen var påfvestolen ett värdefullt verktyg, men också en
källa till bekymmer och obehag hvar gång den helige fadern ej gaf
vika för deras ofta pockande fordringar. Del fingo Calixtus III och
hans efterträdare Pius II Piccolomini, samme Aeneas Sylvius som
förmådde Nicolaus V att skicka Capistranus till Tyskland, nogsamt erfara.
Knappt var Capistranus död, förrän en omfattande agitation sattes i
gång för hans kanonisering. Under skedde vid hans graf; långa
berättelser sattes upp af hans trogna minoriter icke blott om dessa nya
underverk utan äfven om alla dem Capistranus gjort i lifstiden, och
de voro icke få. Ej mindre än 30 döda påstods han hafva uppväckt,
370 döfva och 920 lama hade han helat, för att nu ej tala om sådana

1 Europæ descriptio, cnp. 8.

* Historia Bohemica, cap. LXV.

3 Manuskript i Bibi. Casanatense, C. V. 43.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1892/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free