Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnda provins och Medelpad, andra smärre omräden att förtiga, visa
lemningar af en finsk kolonisation, sannolikt frän ungefär samma tid
som den vermländska 1.
En viktigare anmärkning beträffande framställningen af de
etnografiska förhållandena i Sverige omkring 1880, är dock den, som måste
göras mot det sätt, b varpå lapparnas områden markeras. Hade helt
enkelt hela det område, där lappar öfver hufvud förekomma, utan
af-brott betecknats med den färg, som angifver dem, hade det i anseende
till kartans litenhet kunnat försvaras, men man ser tydligen att förf.
velat gå längre i detaljering, och härigenom hafva positiva fel fått
insmyga sig. Lappområdet, eller rättare sagdt det uralaltaiska området —
ty äfven finnar markeras af förf. därinom — är nämligen deladt i tre
delar, den största upptagande hela den inre hälften af Norrbottens län,
den andra (den minsta) trakten omkring öfre Vindel-elfven och den
tredje nästan hela Jemtlands län1 2. Som man ser är fördelningen
tämligen godtycklig. Den leder dessutom just genom sönderklyfningen
till den föreställningen, att dessa områden uteslutande innehafvas af
lappar, hvilket i synnerhet för Jemtlands län är en orimlighet. Hela
faran hade kunnat undgås, om man användt den, särskildt för
betecknandet af nomadfolk lämpliga och ofta anlitade utvägen att markera
deras område med fargstreck, såsom förf. också gjort med samojedema.
Härigenom hade också den fördelen vunnits att lappar och finnar
kunnat skiljas åt på ett mera i ögonen fallande sätt, än genom
sifferbeteck-n in gar. — Beträffande dessa sifferbeteckningar bör kanske dessutom
anmärkas, att den siffra, som angifver finnar, också förekommer inom
det jemtländska området, en väl långt drifven noggrannhet, då man
besinnar att år 1880 inom hela Jemtlands län ej funnos mer än 34
kyrk-skrifna finnar, fördelade på sex boplatser. Med så minima kvantiteter
behöfver man ej räkna på en liten öfversiktskarta.
Hvad som emellertid faller skarpast i ögonen är att sydgränsen
för de svenska lappårna ej når längre ned än till Storsjön.
Herje-dalens olyckliga lappar äro således totalt försvunna, en antecipation,
som man dock må hoppas ej måtte vara ominös. Å Yngvar Nielsens
karta, öfver de norska lapparnas utbredning *, hvilken representerar
de nyaste undersökningarna rörande denna fråga, går de svenska
lapparnas sydgräns allt ifrån åren 1650 eller 1700 och intill närvarande
tid så sydligt som vid Dalarnas nordspets. Äfven v. Duben låter
Herje-dalens Lappmark nå ned »till Österdalarnas (Särna) bergklump i söder».
Skillnaden är således betydlig.
Än värre ställer det sig för de norska lapparna, ty enligt G
er-lands karta, skulle lappar ej alls finnas i Norge, annat än utefter
Alten-elf och i ett smalt bälte därifrån österut längs en af bifloderna
1 En värdefull materialsamling rörande »Finnbefolkningen i mellersta Sverige
och sydöstra Norge», utarbetad af herr Albrekt Segerstedt och upptagande två
folioband från åren 1888 och 1890, finnes i manuskript i Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-Akademiens arkiv; den vore väl värd att kritiskt bearbetas och utgifvas.
2 Tack vare de mycket korrekta stomkartoma, är det lätt att noga identifiera
de geografiska detaljerna.
* Nielsen, Y., Die lappische Völkerwanderung vom 17 bis 19 Jahrhundert.
Globus, Bd. 59, 1891, sid. 211—215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
