Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eljest redan dagen därp& kunde uppnå det första målet för min resa,
men hade äfven sina betänkliga sidor, ty jag skulle därigenom, efter
att hafva öfverlemnat bärarne till d:r Jungner, stå ensam bland en
befolkning, som var mig fullkomligt obekant ocb af hvars godtycke
jag var helt och bållet beroende. Då det antagligen skulle vara svårt
att anskaffa ytterligare de tio bärare jag behöfde och vinsten af att
genast komma i väg syntes mig stor, beslöt jag att begagna mig af
dem, som nu stodo till mitt förfogande, och lemnade på eftermiddagen
Viktoria. Sent på kvällen framkom jag, genomvåt och febersjuk, till
den lilla byn Boana. Några af bärarna hade blifvit efter, och bland
deras bördor befann sig tyvärr äfven lådan med medicin och te. Först
följande morgon erhöll jag den nödvändiga kinindosen. Under
tilltagande feber och trötthet fortsattes marschen. Tid t och ofta måste
jag under ihållande störtregn sätta mig att hvila på de nedsatta
bördorna, ocb jag fattades af en nästan oemotståndlig lust att kasta mig
ned ocb insomna. Till all lycka upphunno oss några Bea-män, hvilka
också ämnade sig upp till byn. En af dem åtog sig att för en
betalning af fyra famnar tyg bära mig den återstående delen af vägen.
Mannen tog mig på sin rygg och fullgjorde utan svårighet sin
skyldighet. Tidigt på eftermiddagen voro vi framme vid missionsstationen
i Bea.
Under uppmarschen hade vi för det mesta gått genom snårskog
(Buscbwald), sällan genom fullt typisk urskog. Inga vattendrag hade
passerats, förrän vi nådde Bea. I Boana rådde, trots den intensiva
regntiden, vattenbrist, och vatten måste jag där köpa.
På missionsstationen, där missionsverksamheten för närvarande låg
nere, bodde utom d:r Jungner en tysk vetenskapsman, d:r Preuss, som,
utsänd af tyska regeringen för att floristiskt och faunistiskt undersöka
berget, hade uppehållit sig där sedan början af året. Till honom står
jag i den största tacksamhetsskuld för den hjälp han vid flera kritiska
tillfallen lemnade mig. Utan hans oegennyttiga medverkan skulle
min vistelse i Bea varit vida svårare än den blef och min uppgift
sannolikt omöjlig att fullfölja.
Min till den dåvarande missionären i Viktoria framställda
begäran att få slå mig ned på missionsstationen afslogs, och jag hade
alltså ingen annan utväg än att söka mig tak öfver hufvudet ute i
byn. För det orimligt höga priset af en famn tyg per dag fick jag af
en af höfdingama hyra en hydda, i hvilken hvarje tillstymmelse till
inredning saknades. En sofbrits och ett bord, naturligtvis af allra
enklaste beskaffenhet, blefvo i hast tillverkade af stakar och groft
tillyxade plankor, taket lagades nödtorftigt, och jordvallen på hyddans
baksida förstärktes, för att hindra regnvattnet att strömma in. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
