- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 14 (1894) /
197

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kanoter; dessa voro i själfva verket ingenting annat än fiskarnes eget
skinn. Det blef lif och rörelse i den stora byn. Alla laxar ville till
Bella Coola för att få sin andel af cederbarksoffren. Man språkade
så här sinsemellan: »Hur mycket cederbark månne faller på min lott
i år?» Och äfven fåglarna beredde sig att resa, ty sådana funnos
också; i laxbyn bo alla varelser som lemna Brittiska Columbia om
vintern, t. o. m. de minsta insekter.

Då sista dagen i februari utgick, satte Amel sin stora kanot i
sjön; Klorna gjorde sammalunda; d. v. s. att de förvandlade sig till
laxar, hvilket de kallade att sätta ut kanoterna. Redan före afresan
hade Klomas hustru skänkt honom äfven en dotter, så att hans familj
nu bestod af fyra personer.

Vi få nu lemna Klorna på en stund och se hur det såg ut i
hans hem i Bella Coola. Då hans föräldrar af de andra ynglingarna
fingo höra den sorgliga nyheten om att Klorna drifvit ut till sjös
på ett isstycke, blef deras sorg gränslös. För att tillkännagifva
detta klippte de nf sig håret, hvilket är en plägsed bland indianerna
vid dödsfall. Därjämte plägar man begråta den döde hvarje fullmåne,
hvarvid man sargar sig i ansiktet på fyra ställen tills blodet rinner;
detta anses för ett särdeles utmärkande tecken till sorg. Kvinnorna
måla också ofta ansiktet rödt.

Klomas far var underböfding i Bella Coola och egde därför rätt
att fiska med hvad man på engelska kallar fish-trap, på Bella
Coola-språket Silmak — ett sorts stängsel, som indianerna sätta upp tvärs
öfver elfven och som fisken omöjligt kan komma igenom utom på
ett enda ställe. Just på detta ställe anbringas ett slags korg eller
falla, hvarigenom vattnet forsar fram med omkring två fots fall. För
att komma förbi måste laxen hoppa rätt in i denna falla och är då
fast, ty han kan omöjligt komma ut ur den igen.

En sådan fålla hade Klomas fader just satt upp, då man nu
hvar dag väntade vårlaxens ankomst. Allt var nyss färdigt.

Märkas må, att endast höfdingen i en by får göra bruk af dylik
fålla; för hvar by fins blott en, och det är sed, att den som eger
fållan ger bort eller kokar lax åt hela byns befolkning hvar
fjärde dag.

Klorna och alla de andra laxarna af alla slag voro nu stadda på
förd till Bella Coola. Amel och Klorna med den senares hustru och
båda barn voro de första som uppnådde elfmynningen. Där höllo de
strax till godo med hela den mängd af ceder barksringar och pålar,
som indianerna kastat och ställt ut. Alla andra laxar komma senare
än vårlaxen, om man undantager hundlaxen, på indianspråket Dillie,
hvilken, berättas det, går längs stranden och beständigt skrattar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1894/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free