Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledning af hvad man numera vet om sådan transports stora betydelse
för en del lösa blocks förekomst inom vestra Sverige och Norge, kan
man vänta att inom ett vattensystem af den omfattning som
Central-jämtska issjöns en omfattande dylik transport förekommit. Högbom
säger också: »ehuru block af nordvestlig härkomst rätt ofta träffas i
och på morängruset inom hela Storsjöområdet, lider det icke något
tvifvel, att den senare isrörelsen haft en motsatt riktning».1 Det
förstnämnda förhållandet kan sannolikt till ej obetydlig del förklaras
genom transport med flytande is. (Se s. 68.)
m. Intramoräna issjösediment.
Invid Centraljämtska issjöns östra gräns har särskildt Högbom*
anträffat och studerat några egendomliga aflagringar, förtjenta af elt
kort omnämnande i detta sammanhang. Kring Östersund, på Frösön
och utmed östra sidan af Storsjöns långa södra vik finnas flerstädes
skiktade grus-, sand- eller lerlager, inlagrade mellan tvenne moräner,
hvilkas sammansättning tyder på ett olika ursprung för de isströmmar,
som aflagrat dem. Outredt är om alla förekomsterna kunna anses
likvärdiga ; de intressantaste äro utan jämförelse de, som äro belägna
på Frösöns östra strand. Vid Tegelvik, midt emot Östersund, och vid
Öhnet 3 km. längre åt söder, ha iakttagits hvarfviga leror, hvilande
på en morän och på bägge ställena täckta af en annan sådan, c. 8
m. mäktig. Lerornas öfre kant ligger å bägge lokalerna i nästan
samma plan — vid Tegelvik 5 m., vid Öhnet 4,4 m. öfver Storsjöns
högvattenyta —, skiktytorna innehålla på bägge ställena rikligt spår
af Chironomus-larver samt små och sparsamma fragment af några
i Sverige allmänt utbredda mossor; mäktigheten och utseendet visa
äfven den största öfverensstämmelse. På dessa grunder torde med
fog kunna antagas att de utgöra delar af en och samma bildning.
Denna täckes vid Öhnet af en 7,5—8 m. mäktig, skiktad sand, öfver
hvilken moränen följer. På grund af nu nämnda intramoräna
aflag-ringars »läge omedelbart intill senaste isdelaren och på grund af
dennas beskaffenhet», sannolikt också på grund af lerornas
habi-tuella likhet med vissa af södra Sveriges och Danmarks interglaciala
1 CeoJ. För. Förh. 15(1893), s. 29. Kursiveringen af mig.
* Praktiskt geolog, unders, i Jämtlands län. Sveriges geol. Unders. Ser. C.,
X:o 70, s. 34—35. — Om interglaciala aflagringar i Jämtland. <Jeol. För. Forlt.
15(1893), s. 28—44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
