Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvitåleror», kom Högbom 1893 till den slutsatsen att de äro »äldre än
den sista nedisningen», och för alt under denna förutsättning förklara
deras uppkomst, måste han antaga att den stora landisen fullständigt
eller så godt som fullkomligt afsmält och efterföljts af en period, då
de skiktade bildningarna afsatts, efter hvilken ånyo skulle ha kommit
en ny nedisning, »som utgått från fjälltrakterna och därefter i mån
af isens utbredning och tillväxt i mäktighet, så att markens relief
blef af underordnad betydelse för rörelseriktningen, småningom
förflyttat isdelaren österut till den plats, som den af reffelriktningarna
och blocktransporten att döma hade» intill tiden för isens slutliga
afsmältande. Med stöd af den vidgade kännedom studiet af issjön
lämnat, tror jag att man för ifrågavarande bildningars förklarande
ingalunda behöfver taga sin tillflykt till antaganden af den vidtgående
art, som de ofvan refererade. Att beakta är nämligen, leror af
samma utseende, med samma spår etc. bildats i issjön och finnas
(vid Medstugusjön) utan ens en antydan till moränbetäckning, att
intramoräna bildningar inom Jämtland äro anträffade uteslutande i
trakter, som äro belägna några tiotal kilometer öster och vester om
isdelaren, och att den täckande moränen inom Storsjöområdet
bevisligen kommit från sydost. Dessa förhållanden synas mig bestämdt
tala for att de nu intramoräna lerorna äro afsatta i t. ex. Näldissjön,
då på c. 110 m. djup, eller möjligen i Storissjön, i så fall vid 60
—70 m. eller i bägge (sandlagren äro kanske samtidiga med
Järp-linien eller något senare stadium), och att från den då c. 50—70
km. breda kvarliggande landisresten glacierer utgått, hvilka skjutit
de moräner, vi nu finna, öfver de skiktade bildningarna.
Antagligast synes vara, att ej blott en lokal förändring i isströmmarnes
lopp försiggått ulan att ett kortvarigare, verkligt framryckande af
isen under denna dess sista period egt rum, ett framryckande, till
hvilket man redan känner motsvarighet såväl från Kola-halfön 1 som
i Storbrittanien. De intramoräna aflagringarna kring Storsjön och
Bispgården äro enligt denna uppfattning af vida yngre datum än de
som vanligen betecknas med namnet interglacia.
IV. Observationspunkter.
Issjöarnes strandmarken äro endast här och hvar tydligt utdanade
och på ännu färre ställen något så när lätt tillgängliga. Det torde *
* Wilh. Ramsa y i: Das Nephelinsyenilgebiet anf d. Halbinsel Kola. S. 38—44
Fennia 11: N:o 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
