Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvar och en af dessa hemtar välten till sitt eget hem, åtminstone
antar jag så. Utrustningen består af en större eller mindre kagge,
.allt efter gossens storlek. Midt i hvarje kagges botten är indrifven
en stark spik, vid hvilken äro fästa en ögla och ett rep. Andra änden
af detta rep är förenadt med bottnen på andra sidan af kaggen i
en likadan ögla, och ett ryck sätter då kaggen i en rullande rörelse.
Om man föreställer sig femtio eller flera pojkar, som rulla sina kaggar
upp och ned från »plazan», från bittida om morgonen till sent på
kvällen, så ha vi en bild af kaggbrigaden i San José.
Man kunde tycka att själfva staden San José och dess invånare
skulle vara mycket renliga, till följd af allt vatten från floden. Men
detta är långt ifrån att vara fallet. Ingen mexikansk stad, som jag
har sett, förtjenar namnet renlig, och icke ens den starkaste
nederbörd eller skyfall har någon annan verkan än att skölja bort
smutsen utomhus, medan invånarne själfva naturligtvis springa och söka
sig skydd. Till och med de enklaste helsovårdsreglor förbises, och
den resande måste finna sig uti att lämna alla bekvämligheter för
helsans vårdande hemma. Äfven det rikaste hus saknar
nödväpdig-lieter, som den fattigaste åtnjuter annorstädes. Gossarne bada
genom att vada i vattnet upptill halsen, men afsiktligt aldrig djupt nog
för att oroa insektvärlden högre upp. Jag talar, förstås, endast om
det vanliga folket, de rika äro jämförelsevis fåtaliga. Det finnes
likväl en sak, i hvilken mexikanerna och särskildt Baja Californierna
utmärka sig, nämligen i att tvätta kläder. Tvättningen är ett
nationaldrag, en pittoresk tillställning, som den resande fotografen aldrig
tröttnar att fixera på sina plåtar. Vid hvarje möte af tvenne
strömmar eller rännilar, samla sig tvätterskorna sex dagar af veckans sju
och tillbringa tiden med arbete och prat, glömska af allt annat.
Några stenar vid vattenkanten och en fjärding med illa luktande såpa
äro den nödiga utrustningen. En gammal kittel kan man se här och
där. Tänk er en tolf stycken kvinnor på knä bland stenarne i
sina mångfärgade kläder, och deras brunhyade afkomma, lekande i
vattnet eller på sanden, nakna som de föddes. Arbetet fortgår jämnt
nog; ett klädningsstycke utbredes på en flat eller slät sten,
öfver-stänkes med vatten, vrides ett par gånger och klappas med en liten
sten, till dess den eftersträfvade färgen, som anger renhet, uppnåtts.
Så behandlade kläder bli mycket rena, men räcka endast en kort
tid. En skjorta, som har undergått denna procedur tre eller fyra
gånger, har sett sina bästa dagar och kan sedan med större fördel
användas till något annat. Det är svårt att förstå när och hvar alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
