- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
102

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa rentvättade kläder begagnas, eftersom man så sällan ser
till dem.

Det gifves, som jag sagt, knappast någon helsosammare plats än
denna. Klimatet är helt enkelt fullkomligt, åtminstone under sex
månader af året, och man kan ej tänka sig en tøufligare vinter. Då
gifves det intet regn, luften är torr och balsamisk, full af vällukter
från orangelundarne och tusentals andra aromatiska träd och örter.
Det finnes ej ett moln på himlen och endast svaga fläktar från
golfen, och likväl äro dagarne ej mer än behagligt varma och nätterna
angenämt svala. Hvilket ställe för att anlägga ett sanatorium under
vintermånaderna, fritt från regn, blåst, frost, ja, kylig luft i En
förkylning, som man ådragit sig annorstädes, försvinner som genom ett
trolleri, man vet ej när och huru, och rösten blir klar och mild
såsom ingenstädes. En läkare har aldrig varit i stånd att förskaffa
sig någon stadig utkomst här, och följaktligen har San José med
omgifning, ett samhälle med ungefär fyra tusen personer, icke haft
någon läkare på flere år. En doktor lefde här likväl för många år
sedan, och det en som var ganska duglig. Men han förlorade sin
praktik, så liten den var, på ett egendomligt och löjligt vis, hvilket
såsom en varning för andra doktorer, må här berättas. Då för tiden,
såsom nu, fanns intet apotek i San José, och doktorn måste själf
förfärdiga sin medicin. Denna gjorde tvifvelsutan mycket godt och
väckte allmän belåtenhet, och hade icke ett missöde bändt den gode
doktorn, kunde han ännu ha varit kvar. En dag hade han blandat
en stor mängd piller, antagligen för de olika slags plågor, för hvilka
menniskan är utsatt. Då vädret var fuktigt och icke gynnsamt för
att torka något inomhus, hade doktorn ställt sina piller utanför
huset på ett bräde på trottoaren att torkas. Då doktorns
uppmärksamhet för en minut var vänd åt annat håll, blef detta hans olycka.
En stor stridstupp, som majestätiskt kom framklifvande, såg dessa
piller, och förmodande dem vara utsökta godbitar sväljde han det
ena efter det andra, innan doktorn kunde komma till hjälp. Någon
hade sett tilldragelsen och nyheten spred sig fort rundt omkring.
Men det märkligaste var att tuppen icke dog, icke ens blef sjuk, och
allmänhetens dom blef till sist, att det ej kunde vara mycken kraft
i piller, som icke ens kunde döda en tupp. Från den stunden
förlorade doktorn all sin praktik, och ingen annan vågade fylla hans
plats. Berättelsen säger oss icke, huruvida tuppens helsa
förbättrades eller icke. Doktorn själf dog af grämelse.

För att företaga en färd till bergen, som omgifva San José-dalen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free