Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer på Narsasuk rätt rikligt, och ända till 6 cm. stora kristaller
äro där funna. Mineralet katapleit var länge kändt blott från den
norska förekomsten, ända tills det af mig uppdagades bland de
Lüt-ZENska sakerna. Det består af kiselsyra, zirkonjord, natron och vatten
samt bildar hexagonala taflor. I Norge äro dessa vanligen bruna, men
vid Narsasuk nästan färglösa. Slutligen må nämnas det nya, af
G. Lindström och G. Nordenskiöld beskrifna mineralet elpidit, som
består af samma grundämnen som katapleiten men i andra
mängdförhållanden. Det bildar mest gråaktiga stänglar utan regelbunden
kristallbegränsning. Blott mikroskopiska kristaller däraf funnos af
Nordenskiöld. Detta mineral är mycket allmänt på Narsasuk och
finnes där i många olika varieteter. Äfven någorlunda stora, väl
utbildade kristaller äro af mig insamlade.
De flesta af de nu uppräknade arterna, hvilka utgöra blott en
ringa del af de på Narsasuk funna, förekomma äfven vid Langesund.
Det råder således en stor öfverensstämmelse mellan de båda
förekomsterna. Men i ett viktigt hänseende äro de hvarandra olika.
På Narsasuk är kvarts ett ofta förekommande mineral, som däremot
icke blifvit funnet vid Langesund. Detta innebär mera än vid första
påseendet kan tyckas, nämligen att mineralen vid den grönländska
förekomsten hafva bildats i en sur bergart, vid den norska däremot
i en basisk.
Befolkningen i Igaliko består af en blandningsras, hos hvilken
det europeiska elementet är starkt framträdande. Åf den rent
eskimå-iska typen ser man där föga. Utom det, att de idka boskapsskötsel,
föra dock igalikoborna ett rent eskimåiskt lefnadssätt, hvilket är det
enda förnuftiga där i landet — förutsatt att oafhängigheten af de
danska kolonierna skall bevaras. Dessa utöfva dock ett mycket starkt
inflytande på befolkningen; men det är svårt att opartiskt bedöma,
huruvida grönländarne hafva öfvervägande gagn eller skada däraf.
Visserligen upprätthålles absolut spritdrycksförbud; men tobak och
kaffe förbrukas i mycket stor mängd. För att skaffa sig dessa
njutningsmedel säljes sälspäcket, som för dem är en nödvändighetsvara,
till 4 à 5 öre pr kilo. Den mest utmärkande karaktersegenskapen
för grönländarne är sorglöshet och oförmåga att spara för framtiden.
Under den goda fångsttiden Iefva de i största öfverflöd och måste i
gengäld under andra tider underkasta sig svåra försakelser. Den
proviant, mitt folk skulle hafva, måste utdelas för hvarje dag. Fingo de
något i förskott, så räckte det aldrig för den bestämda tiden. Å andra
sidan skörda danskarne ingen vinst på den grönländska handeln, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
