Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid. 162 omtalar Hr Maohuron, att han var i Tromsö den 2 juli
1897. Expeditionen befann sig, som bekant, då vid Danskön, och
»Svensksund» låg vid återresan i Tromsö från den 16 lill den 18 juli.
Om expeditionens brefdufvor meddelar Hr Maohuron å sid. 186 den
nya upplysningen, att de »appartiennent à un colombier situé à Maréchamm
que dirige M. U no Godenhejlm, ancien maître de postes», hvilket den
svenske öfversättaren godtroget återgifvit på följande sätt (sid. 144):
»tillhöra ett dufslag i Mariehamn, som förestås af f. d. postmästaren Uno
Godenhjelm.» Alla brefdufvorna voro, som bekant, genom »Aftonbladets»
försorg inköpta från Belgien.1 Förmodligen har Hr Machuron uppsnappat
och missförstått något samtal rörande Hr Godenhjelm på Åland, hvilken
verkligen lärer vara en amatör af brefdufvor och berättas hafva uttryckt sin
stora glädje och beundran för Andbées plan att medföra sådana.
Sid. 204 talar Hr M. om Spetsbergens flora, hvilken han beskrifver
med följande ord: »on trouve seulement quelques variétés de mousses qui
produisent des fleurettes blanches, violettes ou jaunes.» Att »mossor
alstra blommor», är en uppgift, som ej vittnar fördelaktigt om Hr M:s
botaniska kunskap. Lika märkvärdigt synes hans påstående å följande sida
om sålen, att »son souffle seule, lancé et aspiré plusieurs fois, suffit pour
percer des épaisseurs de glace de un mètre et plus» (»hans blotta
andedräkt, utblåst och insugen flere gånger, är tillräcklig att genomborra is
af en meters tjocklek och mera»).
Hr Machurons skildring af ballongens affard skiljer sig i flera punkter
från de fullt sammanstämmande och trovärdiga uppgifter härom, soni
lämnats af de svenske deltagarne i färden Hrr Celsing,* * Stadlino, Stake
och Svedenboro, samt kan följaktigen icke vara riktig. Att större delen
af släplinorna gick förlorad, berodde enligt Hr M. därpå, att de fastnade
mellan stenarne på stranden. Om så varit fallet, skulle visserligen ballongen
hållits kvar, men linorna icke skrufvats i sär, ty därtill behöfdes, att de
snoddes sä hårdt, att tvinningen förmådde öfvervinna det motstånd, som
fjädern vid skrufskarfven gjorde. Verkliga orsaken var enligt Celbing och
Svedenborg m. fl., att linorna vid sin utsträckning längs stranden fått flere
»törnar» inslagna, och därför, då de spändes, blefvo hårdt tvinnade. Också
är det kändt, att sjöofficerarne, ehuru förgäfves, varnat Andrée för den
fara, som skulle uppstå genom den af honom använda metoden för linornas
uppläggning. Oriktig är också den beskrifning, som Hr M. ger af ballongens
förd Öfver ön Vogelsang (af honom kallad »le prolongement d’une chaîne
de montagnes peu élevées, environ 100 mètres de hauteur»). Denna ös
verkliga höjd är emellertid omkring 850 eller 400 meter. Ej heller gick
ballongen, såsom Hr M. säger, med släpande linor öfver ön, ty strax sedan
den passerat det låga Holländarnäset å Amsterdamöns östra udde, höjde
den sig i luften och steg småningom till 700 à 800 meter. Norr om
Amsterdamön var nämligen klar himmel och solsken, som värmde upp
ballonggasen och därigenom ökade bärkraften. Vid passagen öfver Vogelsang
befann sig ballongen enligt de svenske iakttagarne på öns dubbla höjd, och
’ J. Sadling, Andrée expeditionens brefdufvor, Ymer 1897, sid. 263 och följ.
* Ymer 1897, sid. 232 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
