Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
casta betyder ras. I dessa grupperingar funnos och finnas delvis
skillnader i afseende på ras; men i främsta rummet framstodo nog
för dem andra karakteristika af företrädesvis religiös och samhällelig
art. Ännu i dag råda emellertid olika uppfattningar om hvad som
menas med kast, m. a. o. hvilka särmärken som specielt
känneteckna . kasterna i förhållande till hvarandra. Dessa olika
uppfattningar, resp. missuppfattningar, hafva nog delvis eller företrädesvis
sin grund i de indiska skrifterna, specielt lagböckerna, själfva, i hvilka
bevisligen i hierarkiskt syfte kastförhållandena blifvit i viss grad,
om också icke så starkt som Senart anser, skematiserade.
Det är nu för den historiska samhällsvetenskapen af synnerlig
vikt att söka vinna en riktig och klar uppfattning af île indiska
samfundsförhållandena under olika tider. Men därvidlag måste man
nödvändigtvis lägga till grund för undersökningen å ena sidan de trognast
och fylligast möjliga undersökningarna om de faktiska förhållandena
i våra dagar, å andra en på allsidig kännedom om de indiska litterära
och andra minnesmärkena i allmänhet baserad filologisk tolkning och
värdesättning af de källskrifter, där kastväsendet framställes såsom
reg-leradt genom särskilda stadganden. I det allmänna medvetandet
ingår, att indiska befolkningen är och framför allt varit fördelad på
fyra kaster: krigare, prester, åkerbrukare och den lägre befolkningen
(çüdra), och att dessa framträda såsom socialt strängt skilda från
hvarandra. Denna fyrdelning är icke, åtminstone icke numera, ett
adekvat uttryck för de verkliga förhållandena. Tvärtom är det
sannolikt, att denna fyrdelning, åtminstone i fråga om senare tider,
delvis har sin grund i brahmanernas skematiserande tendens, en
tendens, som framför allt gått ut på att åt brahmanerna vindicera
inbegreppet af all ej blott gudomlig utan äfven världslig makt. Ätt ge en
träffande definition på kast är på denna punkt af framställningen ej
lämpligt, knappast möjligt. Det följande må utgöra ett försök till en
resumé af hvad som under olika tider och på olika orter ingått i
begreppet kast. Ty det är väl att märka: lika mångfaldiga, som
kasterna visa sig vara, lika växlande äro karakterema allt efter olika,
tids- och ortbetingelser. 1 förevarande uppsats skall det vara min
uppgift att redogöra för det faktiska tillståndet i våra dagar, utan att
söka ge en bild af gångna tiders förhållanden eller — förutom några
slutliga, korta antydningar — undersöka kastväsendets historiska
förutsättningar, dess ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
