Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med detta misslyckade försök uppgaf Ross all tanke att på
denna väg komma mot söder. Han vände därför mot öster längs
packiskanten. Förgäfves sökte han tilltvinga sig passage söderut på
det ställe, där Weddell ungefär samma årstid för tjugo år sedan utan
synnerlig svårighet seglat mot söder i isfritt haf. Ross följde i
stället den mot NO. gående iskanten till 61° 30’ N.} 22° 30’ V. Här
ändtligen vek den af i sydostlig riktning, och snart kunde Ross,
tämligen obehindrad af is, sträcka af mot söder. Under 15° V. uppnådde
han 71° 30’ S. Här var han tvungen att vända, sökte under
hemfärden till Goda Hoppsudden förgäfves finna Bouvet ön och kastade
den 4 april ankar i Simons Bay. Den 2 sept. 1843,återkom Ross
till England efter en bortavaro af nära fyra år med officerare och
besättning i högönsklig välmåga.
Af alla expeditioner, som företagits till Antarktis, finns det ingen,
som har bragt större vetenskapliga resultat än denna. Om vi blott
se på de rent geografiska upptäckterna, är Ross den, som har nått
den högsta sydliga latitud, som söder om Australien har upptäckt ett
landkomplex, åt hafssidan kransadt af en sammanhängande kedja af
väldiga vulkankäglor, och som sett en af dessa, belägen i den yttersta
södern, i full verksamhet. Slutligen har han flere hundra kilometer
kunnat på nära håll följa »den stora ismuren», som för en d’Urville
och Wilkes blott framskymtat här och där å en annan kust af
Antarktis, och som ufan tvifvel är den långt ut i hafvet skjutande, tvärt
afbrutna väggen af den väldiga inlandsis, hvarunder landmassorna
äro begrafna.
Men nästan ännu viktigare för vetenskapen äro de noggranna
iakttagelser, som under Ross’ resor ägnades ej blott geofysiken utan
äfven naturalhistorien. Tryggt kunna vi påstå, att för allt eller,
rättare sagdt, för det ringa, vi känna om Antarktis i magnetiskt,
meteorologiskt och hydrografiskt hänseende, haf va vi Ross att tacka.
Att de af honom företagna lödningarna, iakttagna
vattentemperaturerna och verkställda vattenprofven ej numera kunna anses
tillförlitliga, är ej hans fel utan beror på den tidens ofullkomliga instrument.
Geologen är Ross tack skyldig för den samvetsgrannhet,
hvarmed bergartsprof tillvaratogos vare sig från de tillgängliga lokaler,
där man kunde landstiga, eller från isberg och drifis, från hafsbottnen
eller från magen af sjöfåglar. Hookkrs namn garanterar, att
botanikens intressen ej försummades, och Ross bär ej skulden till, att de
skatter af intressanta djurformer, som hämtades från hafsbottnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
