Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
perioder af isfrihet inträffa. Samma oregelbundna växlingar
förekomma i Baffins Bay och i hafvet utanför Newfoundland och
Norra ishafvet. N. Atlanten förhåller sig i detta afseende alldeles
på samma sätt som Södra Ishafvet, hvilket också har sina
»out-bursts» och »clearings» -perioder. De förra inträffa då en massa
isberg lösbrytas från den antarktiska isranden och simma fritt
omkring i hafvet, hvarest de under den sista dylika perioden, hvilken
var den största man någonsin iakttagit, påträffades både i Indiska
hafvet och i Atlanten ända till 35° S. lat. och vållade åtskilliga
svårigheter för ångbåtstrafiken mellan England och Australien. Efter
denna period af »outbursts», som räckte från 1891 till 1897, har
följt en relativt isfri period af »clearing». Anledningen till dessa
oregelbundenheter känner man icke. I brist på säker kunskap
åtnöjer sig den nutida oceanografien med antagandet, att dessa
isförskjutningar i de arktiska och antarktiska hafven förorsakas af
vindarnes växlingar.
Lika litet kända och studerade äro dessa isförskjutningars
verkningar i hydrografiskt och meteorologiskt afseende. Man har rätt
att vänta, att de skola befinnas utöfva ett visst inflytande på
cirkulationen i hafvet, och det synes äfven antagligt, att det plötsliga
uppträdandet af isbelagda areor af tusentals kvadratmils
utsträckning, som af ström och vindar framskjutas i ett eljest isfritt haf
och förflytta issmältningsfenomenet från höga till jämförelsevis låga
breddgrader, skall utöfva en viss inverkan på de angränsande
kontinenternas klimat.
Dessa kartor gifva oss sålunda en bild af storartade men
skenbart regellösa och oberäkneliga naturfenomen. Under sådana
omständigheter frågar man sig måhända, om den danska arktiska
forskningen skall vara nog »tenax propositi» att allt framgent
registrera naturföreteelser, hvilkas orsaker man icke känner och
hvilkas verkningar man ej förmår beräkna.
För den vetenskapliga världen synes uppgiften emellertid te
sig på ett annat och mera förhoppningsfullt sätt, åtminstone om
man får döma af den här ofvan citerade resolutionen, som fattades
af geografkongressen i Berlin. Anmälaren skall försöka att här
lämna några skäl för en sådan uppfattning.
De danska kartorna öfver polarströmmens område äro första
länken i ett stort observationssystem, hvilket när det en gång
verkar i sin helhet skall medföra ett nytt framsteg uti
oceanografiens och meteorologiens utveckling, framför allt därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
