Ymer / Årgång 20 (1900) / 441 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Den svenska expeditionen till Beeren Eiland sommaren 1899. Af Joh. Gunnar Andersson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och annat utskjutande parti af strandbranten blifvit fullständigt
kringskuret, så att det nu kvarstår såsom en fristående klipp-pelare
på något afstånd utanför den nutida kustbranten. Några af dessa
jätteraukar hafva redan blifvit afbildade (HAMBERG, Ymer 1894,
fig. 3, sid. 34, är »Engelska stören» från V., fig. 4 är klipporna
vid den udde, som jag på den geologiska kartan kallat Kap
Forsberg. Se också NATHORST, Ymer 1899, sid. 175, »Sylen»).
Jag meddelar här ytterligare ett par bilder från dessa för
Beeren Eiland karakteristiska strandformationer, fig. 7 och 8.
Antalet verkligt raukformade strandklippor är på Beeren Eiland
ej stort, ungefär ett tiotal, och dessa ligga tämligen likformigt

Fig. 8. Strandparti, SSO. från Kap Elisabet.

fördelade kring kusten. Det är sålunda endast helt undantagsvis,
som abrasionen gifvit ett sådant abnormt resultat. Detta spridda
uppträdande och de betydande dimensionerna äro karakterer, som
på ett ganska väsentligt sätt skilja dessa bildningar från de
baltiska öarnas äkta raukar, hvilkas höjd uppgår till endast några få
meter och hvilka ofta uppträda i hela svärmar.

Beeren Eilands strandpelare torde ej vara danade vid en
negativ nivåförskjutning, utan snarare vid en i hufvudsak konstant
hafsnivå. Grunderna till detta antagande äro följande. Strandpelarnes
höjd är ofta mycket betydlig, på norra delen af ön sammanfaller
den i allmänhet med det innanför liggande platålandets höjd (fig. 8).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>