Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Om de äldsta kartorna öfver Sverige. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Burei karta öfver Lappland är den första karta öfver Norden,
som förtjänar detta namn. Redan det första ögonkastet gör för
betraktaren klar den ofantliga skillnaden mellan alla de föregående
kartorna och Burei. I jämförelse med de andra kartorna, t. ex
Olaus Magni och Mercators, gör Burei Lapponia ett fullständigt
modernt intryck; man måste närmare betrakta dess detaljer för att
finna felaktigheter. Bottniska vikens kust är fullständigt riktigt
tecknad och likaså den norska västkusten, om än Bureus ej lyckas
få någon fullständig reda i den invecklade fjordkusten i nordväst.
Kolahalfön är bättre framställd än på någon föregående karta —
Bureus tecknar blott kusterna — och till och med Hvita Hafvets
hufvudsakliga sträckning är alldeles riktig, om än något
summariskt tecknad, så att t. ex. de tre stora vikarne vid Kandalax,
Onega och Dwina blott antydas.
Om således kartans stora öfverlägsenhet redan visar sig i
afseende på kustkonturerna, där de föregående kartorna voro som
minst felaktiga, gäller detta i ännu högre grad om de inre delarne.
Under det att de föregående kartorna här hafva sjöbäcken och
floder utritade på ett sådant sätt, att det för oss vore fullkomligt
omöjligt att förstå, hvilka floder och sjöar som åsyftas, såvida ej
namnen gåfve oss någon ledning beträffande tecknarens mening,
är på Burei karta hela det nordskandinaviska flod- och sjösystemet
fullständigt riktigt klargjordt; jfr tafl. 2. Äfven om vi ej understöddes
af namnen på kartan, skulle vi utan svårighet igenkänna nästan alla
mera betydande norrländska och finska floder och sjöar, som vi
känna från våra vanliga kartor. Allt är tydligen grundadt på
direkta undersökningar. Flodsystemen äro noga åtskilda af
vattenskillnader utan alla i den äldre kartografien på fri hand ditsatta
sjö- och flodförbindelser. Där sådana finnas, bero de på verkliga
iakttagelser, såsom den bifurkation, som finnes mellan Torne och
Kalix älfvar (Tärändö älf).
Det är svårt att förstå, huru ett sådant arbete som Burei
Lapponia kunnat utföras af en enda man. Säkerligen har Bureus
också haft goda hjälpare i de många lappfogdar och andra män,
som under den föregående tiden gjort resor uppe i Lappmarken i
och för utredning af gränsförhållandena mot Ryssland och Norge.
Det är också att märka, att de nordligaste delarne af
lappmarkerna äro ojämförligt mycket bättre framställda än de sydligare.
Hvad som sagts om Burei framställning af de inre delarne af
landet gäller dock närmast det svenska riket samt de omtvistade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
