Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 4. Den nuvarande topografiens utdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 AXEL HAMBERG.
nötning proportionell mot de ofvanliggande ismassornas höjd under
för öfrigt lika omständigheter. Erosionen i en flodfåra är däremot
oberoende af vattenhöjden.
Glaciererosionen sträfvar i stort sedt till samma mål som
vatten-erosionen: landets bortnötning. Dock ligger en väsentlig skillnad
däri, att för glaciererna ingen bestämd erosionsbasis existerar.
Hafvets nivå är ingalunda glacierernas allmänna erosionsbasis, ty
en i hafvet utgående glacier eroderar till och med på hafsbottnen,
om han hvilar på densamma. Vattenerosionen verkar genom att
plocka bort partikel efter partikel från ett mot hafvet lutande plan,
glaciererna nöta på sitt fasta underlag, vare sig detta lutar framåt, bakåt
eller är horisontellt, vare sig det ligger öfver eller under hafsytan.
De norska fjordarne äro typiska exempel på, hvad glaciererosion
kan och vattenerosion icke kan åstadkomma. Dessa fjordar äro i
regeln mycket djupare än hafvet utanför, och de kunna följaktligen
ej vara sänkta floddalar, utan måste tänkas vara till stor del
»ur-hålkade» af glacierer, som haft ungefär samma längd som fjordarne.
Ehuru dessa fjordars första anläggning i vissa fall - såsom
BRöGGER1 visat - är af tektonisk art, och ehuru vattenerosionen
lämnat kanske det viktigaste bidraget till deras utdaning, så torde
dock den konstanta förekomsten af större djup i fjorden än vid
dess mynning - såsom HELLAND2 först framhållit - endast genom
iserosion kunna förklaras. För att denna på ett så kraftigt sätt
skulle kunna göra sig gällande, fordras emellertid, att mycket
betydande dalar eller fjordar redan före istiden funnits, i hvilka
is-strömmar af stor mäktighet kunnat koncentreras. En jämn inlandsis
torde på ett slätt land icke utgräfva några dalar, utan snarare i
någon mån utplåna de ojämnheter som finnas.
De viktigaste topografiska detaljerna och deras uppkomst.
Efter dessa betraktelser öfver de slag af erosion, som i högfjällen
företrädesvis ha verkat, skola vi se till, hvilka resultat de
åstadkommit därstädes.
Det har förut framhållits, att de viktigaste topografiskt
differentierade delarne inom högfjällen äro topparne, dalarne och slätterna.
Slätterna äro ej fullt jämna, utan torde stå i ungefär samma förhål-
1 Uber die Bildungsgeschichte des Kristianiafjords. Ein Beitrag zum Verständnis
der Fjord- und Seebildung in Skandinavien. Nyt Mag. f. Naturv. 30 (1886), sid. 99.
2 Die glaciale Bildung der Fjorde und Alpenseen in Norwegen. Ann. d. Phys.
u. Chem. 146 (1872), sid. 538.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
