Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 4. Den nuvarande topografiens utdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN.
i6S
lande till topparne som tyskarnes» Mittelgebirge» till deras
»Hochge-birge». Topparnes utmejsling och dalarnes nedgräfning fortgår ännu
flerstädes inom trakten, men däremot äro väl slätterna en mera
färdigbildad erosionsform. Slätter omgifva högfjällen, men träffas äfven
inom desamma. Luotoh är ett stycke fjällslätt midt ibland
topparne. Luotohslätten har i norr sin fortsättning på Tälma, i söder
genom fjällslätten mellan Tjatja och Kåbrek. Denna väl en gång
sammanhängande slätt genomskäres af de djupa dalgångärne
Sarvesvagge och Njotsosvagge och måste väl vara äldre än dessa.
Fig. 4. Toppar (Kaskasatjåcko), ett stycke fjällslätt (Stuollo) och en yngre
dal (Kaskavagge).
\
Förmodligen äro dessa slätter att uppfatta såsom bottnarne i ett
system af äldre, mycket breda eller så att säga mycket »mogna»
dalar. Dessa gamla dalbottnar kunna äfven spåras här och hvar
såsom kilometerbreda, horisontella, någorlunda plana lister eller
af-satser högt uppe på de yngre dalarnes sidor. En synnerligen väl
utbildad dylik afsats finnes på sydsidan af Servatjåcko (se tafl. 6),
andra på nordvästra sidan af Pellorippe (se fig. 2). De tyckas
befinna sig på en höjd af omkring i 100 - i 200 m. öfver hafvet.
Dylika afsatser eller »Thalleisten», såsom de af de tyske
geologerna pläga kallas, ha i Schweiz studerats af RUTIMEYER, HEIM
m. fi. Båda dessa forskare anse, att glacierer ej nämnvärdt kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
