Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 4. Den nuvarande topografiens utdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 AXEL HAMBERG.
erodera sitt underlag, och att erosionen genom glacierer är den
genom rinnande vatten vida underlägsen. De mena till och med,
att om en under bildning varande dal utfylles af en glacier, så
inträder ett stillestånd i dalbildningen, i det glacieren skyddar sitt
underlag mot vattenerosionen. RuxiMEYER1 anser just, att dallisterna
beteckna isperioder, genom hvilka ett afbrott i dalbildningen
inträdt. HEIM2 är äfven af den åsikten, att dallisterna beteckna ett
stillestånd i dalbildningen. Mot dallisterna svara högre upp i
dalarne belägna dalbottnar, listerna beteckna således vidare dalar, i
hvilkas bottnar en eller flere nya dalar skurit sig in, allt eftersom
ett eller flera system af öfver hvarandra liggande lister finnas. Som
dessa system i olika, nära hvarandra liggande dalgångar
korrespondera, måste de kunna hänföras till en gemensam orsak. Denna
ligger i nivåförändringar, som förorsakat periodiska sänkningar af
dalbildningens basis. För hvarje ny sänkning har en ny
»dalbild-ningsvåg» småningom fortplantat sig in i dalgångarne.
SUESSS omnämner alldeles likartade bildningar från en trakt, som
ligger Sarjektrakten tämligen nära, nämligen från Bardo i Tromsö
amt i Norge. Han tyder emellertid fenomenet på ett annat sätt
än de schweiziske forskarne. Den högre belägna, breda dalen
anser han vara en gammal glacierbädd, men ej i RUTIMEYERS
mening, utan en iserosionsdal, medan den nedre, smalare dalen, hvars
botten ligger omkring 300 m. lägre, skulle vara uteroderad genom
rinnande vatten efter istidens slut.
Ehuru jag ej delar HEIMS åsikt angående iserosionens
obetydlighet, anser jag dock hans uppfattning af dallisterna såsom ett verk
af vattenerosion mera sannolik än någon annan tydning.
Åtminstone kan deras utbildning icke hafva haft mycket med
kvartar-tidens isar att göra. Äro de iserosionsbildningar, så måste de
härröra från en mycket längre tillbaka liggande istid. För min del
är jag dock mera böjd att anse dem såsom spår efter en under
mycket lång tid verkande vattenerosionsbasis, som legat högre än
den nuvarande.
I allmänhet antages den skandinaviska halfön under tiden
mellan devontidens början och tertiärtidens slut hafva legat öfver
hafvets nivå, emedan aflagringar från denna mellantid saknas
utom i sydligaste Sverige och på Andön i Norge. Att hela halfön,
1 tiber Thal- und See-Bildung, sid. 28. Basel 1869.
2 Untersuchungen tiber den Mechanismus der Gebirgsbildung, I, sid. 281. Basel 1878.
Das Antlitz der Erde, II, sid. 427. Wien 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
