Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 6. De nutida geologiska bildningarna och den recenta erosionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL HAMBERG.
I medeltal för de tre åren skulle i 100000000 m. 3 per år
hafva bortrunnit. Kvantiteten afrunnet vatten varierar tydligen
ganska starkt för de olika åren. 1898 bortrann mera än en half
gång så mycket som 1899, det förra årets sommar var äfven
ganska varm, medan det senares var mycket kall, endast några dagar
i förra hälften af juli voro ovanligt heta och förorsakade äfven en
ganska häftig stigning af älfven. Öfver hufvud taget tyckas
ojämnheterna i den afrinnande vattenmängden i första rummet bero af
lufttemperaturen under sommaren, emedan det mesta vattnet, som
tillföres älfven, är smältvatten från glacierer och snöbetäckning.
Någon häftig flod eller någon stadigvarande ökning af
vattenmängden genom regnväder tyckes mindre ofta förekomma, ty då
en stor del af trakten ligger så högt öfver hafvet, faller i
allmänhet under oväder en större del af nederbörden såsom snö.
Däremot inträffar i regeln häftig flod sommartiden, när efter några
dagars snöstorm på topparne åter varmt väder inträder, detta nya,
tunna snölager smälter nämligen mycket hastigt. En sådan
kortvarig men häftig ökning af vattenmängden var den, som
inträffade den 5 aug. 1900.
Vilja vi jämföra Rapaätnos vattenmängd med andra
vattendrags, så lämpar det sig att reducera summan kubikmeter till liter
i sekunden pr kvadratkilometer. Som älfvens nederbördsarea vid
vattenmätningsstället är omkring 650 km.2, firma vi af nyss anförda
tabell följande siffror:
sekundliter per km2,
vintern sommaren
1898 23 109.5
1899 18 69
1900 20 81.5
medeltal 20.3 86.7
I medeltal pr år för alla tre åren skulle detta utgöra 53.5
sekundliter pr km2. I själfva verket är denna vattenmängd
alldeles ovanligt hög, såsom inses af följande jämförelse med några
andra vattendrag.
,T ^ j km.2 30 Sekundliter
Vattendrag , , .. , m. pr ar , ^
0 nederbordsarea r per km.-
Lule älf vid Svartlå 1877
-781 ........................... 24270 9903081600 12.93
1 O. APPELBERG, Bidrag till kännedomen om den i Sveriges vattendrag
framrin-nande vattenmängden. Ingeniörsföreningens förhandl. 1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
