Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 6. De nutida geologiska bildningarna och den recenta erosionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN, 197
,T km.2 oo Sekundliter
Vattendrag , , .. -, m. pr ar 1-2
ä nederbordsarea F per km.2
Motala ström vid Norsholm
1865-yo1..................... 13420 2573496000 6.08
Hjälmaren vid Hyndevad
1899 -972..................... 4210 828665256 6.24
Norrteljeån 1888-973............ 346 71774000 6.57
Lyckebyån vid Kyrkeby
1890-944..................... 581 163510000 8.92
Rapaätno.............................. 650 iioooooooo 53.5
Rapaätno har sålunda ungefär hälften så stor vattenmängd
som Motala ström vid Norsholm, ehuru detta sistnämnda vattendrag
har tjugu gånger så stor nederbördsarea. Den för mera vatten än
Torshällaån, som har 6,5 gånger så stor nederbördsarea. Lule elf
för endast omkring nio gånger så mycket vatten som sin biflod
Rapaätno, under det den förras vattenområde är 37 gånger så stort
som den senares. Per areal räknadt är vattenmängden i Rapaätno
mycket öfverlägsen alla andra hittills undersökta svenska älfvar,
såsom af sista kolumnen framgår.
Anledningen till detta förhållande är att söka ej endast i en
mycket större nederbörd i högfjällstrakten, utan äfven i en något
mindre afdunstning och måhända äfven i andra förhållanden. I södra
och mellersta Sverige afdunstar i allmänhet mera än hälften af
den fallna nederbörden, afrinningsprocenten blir sålunda mindre
än hälften. För Tyskland uppgifves afrinningsprocenten till
omkring 30. Ju varmare och torrare klimatet är, desto mindre
är afrinningen och tvärtom. Äfven andra saker inverka på
afrinningsprocenten, såsom vattendragets utbredning till stora
sjöytor, tillflödenas skyddande mot afdunstning, därigenom att de
framrinna såsom källdrag under jordytan, markens lutning o. s. v.
I stort sedt torde dock klimatets relativa fuktighetsgrad spela
hufvudrollen. Ju kyligare klimatet är och ju mera det regnar, desto
större är afrinningen.
1 O. AFPELBERG, Bidrag till kännedomen om den i Sveriges vattendrag
framrin-nande vattenmängden. Ingeniörsföreningens förhandl. 1886.
2 G. NERMAN, Hjälmarens vattenförhållanden. Ymer 1898, sid. 154.
3 L. ROSÉN, Hydrografiska undersökningar i Stockholms län. Stockholm 1899.
4 D. WEDBLAD, Hydrografiska undersökningar inom Lyckebyåns flodområde
Kalmar läns södra kungl. Hushållningssällskaps periodiska skrift 29 (1899), sid. 223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
