Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 8. Meteorologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN. 20 I
temp. 7,4° erhållits, medan samtidiga observationer i Kvickjock gåfvo
12,7°. I båda fallen rådde sålunda kl. 2 e. m. i fjälldalarne vid en
ungefär 500 m. högre nivå omkring 5° lägre temperatur. Detta
gör en temperatursänkning af omkring i ° per 100 m. eller det belopp,
hvarmed temperaturen hos icke fuktighetsmättad luft vid vertikal
uppstigning af teoretiska grunder kan beräknas sjunka, om värme
hvarken tillföres eller borttages. Denna stora temperatursänkning
tyder sålunda på, att fjälltraktens viktigaste värmekälla äro de från
låglandet kommande luftströmmarne och icke den direkta
solstrålningen. Detta torde väl äfven vara förhållandet, ty i allmänhet
ligga öfver högfjällen molnmassor, som väl äro ganska
ogenomträngliga för solstrålarne.
Fjälltraktens dalgångar äro sålunda om dagen relativt kalla.
Detsamma gäller äfven glaciererna, om af de få observationerna
några slutsatser äro tillåtliga. Topparne äro däremot afgjordt
varmare. I medeltal erhölls på toppar vid omkring i 300 meters höjd
öfver Kvickjock 9°-10° lägre temperatur än därstädes. Detta ger
en temperatursänkning af endast 0.7°-0.8° pr 100 m. Sålunda ha
topparne visat sig relativt varmare än dalgångarne. Någon
värmekälla, som icke stått de senare till buds, måste sålunda ha kommit
de förra till godo. Måhända kan solstrålningen lättare komma åt
topparne än dalbottnarne, ehuru hela trakten oftast är inhöljd i moln.
Af större betydelse för topparnes relativt höga temperatur torde
dock den omständigheten vara, att de nå upp i delar af luftmassan,
där de uppstigande luftströmmarne kondensera vatten. Här tillföres
luften det latenta värme, som genom vattenångans öfvergång från
gasform till flytande eller fast form frigöres. För fuktighetsmättad
luft gäller därför ej längre en temperatursänkning af i° pr 100
m. uppstigning, utan sänkningen är afsevärdt mindre. Enligt HANN1
är den för luft af o° vid i ooo-2 ooo m. ö. h. ungefär 0.6° pr 100
m. uppstigning.
Taga vi i betraktande morgon- eller aftonobservationerna, så
finna vi något andra förhållanden än vid middagen.
Temperatursänkningen är afgjordt mindre kl. 8 f. m. och 9 e. m. än kl. 2
e. m. för såväl dalar som toppar, och denna dagliga period är
skarpare utvecklad i augusti än i juli. Detta förhållande beror på
den bekanta omständigheten, att luftmassorna afkylas mindre ge-
1 Die Gesetze der Temperaturänderung in aufsteigenden Luftströmungen. Meteor.
Zeitschr. 9 (1874), sid. 326. . *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
