- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
262

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 8. Meteorologiska förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202 AXEL HAMBERG.

nom egen strålning mot rymden än genom strålning mot jordytan,
på samma sätt som .deras viktigaste värmekälla är strålningen från
jordytan och icke den direkta solstrålningen. Liksom
molnbetäckningen hindrar solstrålarne att uppvärma marken i högfjällen, så
hindrar den äfven marken att nattetid utstråla så mycket värme,
som den vid klar luft skulle göra. Därför bibehålla de under
dagen relativt kalla fjälldalarne sin dagstemperatur jämförelsevis
oförändrad under natten, medan i Kvickjock, där himlen oftare är klary
temperaturen under natten sjunker djupare. Temperaturen varierar
sålunda dagligen mera i Kvickjock än i fjälldalarne, och en daglig
växling i temperatursänkningen med höjden kommer däraf att blifva
en följd. Denna dagliga period är dock mindre utpräglad i julir
ty under denna månad är solen nästan hela dygnet öfver
horisonten, och detta får därigenom karakter af dag. I augusti, då
utpräglad natt förekommer, är perioden däremot tydligt markerad.

Den dagliga perioden i temperaturgradienten framträder
skarpare på topparne än i dalgångarne, d, v. s. lufttemperaturen är
mera konstant på topparne än i dalgångarne och på låglandet vid
Kvickjock. En orsak härtill är väl, att toppen omgifves af mycket
stora luftmängder, sorn, i händelse en utstrålning nattetid från
densamma skulle förekomma, alltjämt tillströmma från sidorna och
ersätta den nedsjunkande afkylda luften. Härigenom bibehålles
toppen vid en jämförelsevis konstant temperatur. Däremot, om en
utstrålning från låglandet äger rum, afkyles den öfver detsamma
hvilande luften, men blir naturligen kvarliggande på sitt underlag
och afkyles där alltmera, såvida ej nya luftlager af vinden tillföras.

Förutom dessa sommarobservationer föreligga äfven ett fåtal
observationer öfver minimumtemperaturen under vintern på
Sarjek-tjåcko 2091 m. ö. h. Därstädes utlade jag sommaren 1895, på
förslag af dr SVENONIUS, en i ett bleckfodral instucken
minimumtermometer, hvilken därefter aflästs hvarje sommar utom 1898, då
jag ej besökte fjälltrakten. De sålunda funna *
mimmumtempera-turerna anföras här nedan jämte de för samma vintrar i Jockmock
och Kvickjock observerade temperaturminima enligt Meteorologiska
centralanstaltens observationer.

Vinter: 1895 -1896. 1896-1897. 1897 - 1899. 1899 - 1900.

Sarjektjåcko - 19.0° - 27.0° - 27.8° - 28.0°
Kvickjock - 27.0° - 38.5° - 38.0° - 39-o°

Jockmock - 29.0° - 36.0° - 37.5° - 38.0°

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1901/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free