Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Q4 c- V- HARTMAN,
Så t. ex. yttrar CHARLES LYELL i »Antiquity of Man»: »Om
ett språk blefve fördt af en utvandrande koloni till en fjärran trakt,
så skulle det omedelbart börja förändra sig, såvida icke ständig
förbindelse uppehölles med moderlandet. Deras efterkommande i
kolonien skulle, därest de voro fullkomligt isolerade, under fem eller
sex århundraden, ja kanske förr, blifva oförmögna att föra ett
samtal med dem, som stannade kvar i moderlandet eller med dem, som
flyttat ut till någon annan fjärran trakt.»
MAX MULLER anför i sina »Lectures ön the Science of Language»
(1887) såsom ett faktum, att missionärer, som år 1823 hos en
cen-tal-amerikansk folkstam nära Palenque - således tvifvelsutan hos
ett maya-folk - uppgjort en ordförteckning, vid sin återkomst 10
år senare funnit denna oduglig. Så stora förändringar skulle
språket hafva undergått. Såsom man nu vet, var orsaken till denna
ordförtecknings oduglighet helt enkelt att söka hos dem, som
skrifvit den.
Flerstädes hafva däremot jämförelser mellan indianspråken såsom
de nu talas och ordlistor, uppsatta af de katolske missionärerna
under I5:de och i6:de århundradena, ådagalagt, att inga större
förändringar ägt rum.
Denna de amerikanska språkens stabilitet är af utomordentligt
stor vikt, enär man, tack vare denna, kan våga hoppas, att efter
ett ingående studium af maya-språket, den nya världens största och
viktigaste kulturhistoriska problem, tolkningen af maya-glyferna till
sist skall kunna lösas. Får maya-språket utdö innan det blifvit
föremål för mera omfattande forskningar, så upprifves måhända den enda
brygga, som leder till forntiden i denna kulturs gamla länder.
Otolkade komma väl då för alltid maya-handskrifterna att ligga, och
de skulpterade taflor, som här ännu täcka ruinstädernas väggar,
komma att förvittra utan att tälja sin historia fränden amerikanska
civilisationens högsta blomstringstid.
Sedan jag i Salvador i det närmaste fullbordat min ordlista och
under mer än årslångt samlif med pipilerna erhållit någon praktisk
färdighet i språket, började jag, biträdd af tvenne indianer, att granska
ett antal i Central-Amerika af spanjorerna brukade nahuatlismer,
ofta till oigenkännlighet förvrängda aztekiska ord. Lätt nog kunde
jag under detta arbete konstatera de regler, enligt hvilka
Ijudför-ändringar vid sådan förspanskning äga rum. Härigenom vinna
orden icke i välljud, tvärtom, det fina, mjuka, ständigt återkommande
tz-ljudet öfvergår t. ex. i spanskan till ch, d. v. s. till ett tje-ljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
