Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Notiser - Kand. Erland Nordenskiölds expedition till Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3.44 - NOTISER.
Brea. Vid La Quinta slogo vi upp vårt läger för de närmast följande
månaderna. Dels under ströftåg i La Quintas närmaste omgifningar, dels
under längre exkursioner hafva vi där gjort iakttagelser och samlingar.
Den viktigaste af de längre exkursionerna är en, som företogs af lic. R.
FRIES och hr E. BOMAN. De kringgingo Sierra Santa Barbaras nordspets,
hvarefter de gingo öfver densamma från öster till väster.
Det vetenskapliga resultatet af expeditionen har hittills varit ganska
rikt. Sålunda hafva vi i detta mot Gran Chaco gränsande område, hvarest
förut aldrig några arkeologiska arbeten gjorts, upptäckt en kultur väl
skild från såväl Calchaquis som Incas. Denna kultur har visserligen ej
på långt när kunnat mäta sig med nämnda folkslags höga odling, men
äfven detta folk har dock stått på en ganska hög ståndpunkt. Deras
modelleringskonst visar, att de haft mycken smak. En mängd kulturlager
hafva undersökts. Boplatserna, hvilka ligga mellan Rio Grande de Jujuy
och Santa Barbara, äro nästan alltid något aflägsnade dels från sierran,
dels från floden. De ligga tätt, och denna trakt har sålunda fordom i
motsats till nu varit tätt befolkad. Några af boplatserna hafva varit stora,
ända till en kvarts mil i genomskärning. I urskogen anger intet annat
än möjligen en jordvall, som fordom utgjort väggen i en vattenreservoar,
eller några vågformiga upphöjningar i marken, att där varit en by eller
en liten stad. Det är en bälta, Guala-Raten, som uppdagar för forskaren,
hvarest kulturlagren skola sökas, ty då bältorna gräfva sina hålor, följa
ofta krukskärfvor o. d. med den uppkastade jorden. Kulturlagren äro
stundom mycket mäktiga, angifvande att platsen länge varit bebodd. Från
dessa hafva, förutom stycken af krukor, prydnadssaker (mest af snäckskal
och sten, sällan af koppar), stenyxor, djurbilder modellerade i lera,
sten-mortlar etc., noga tillvaratagits alla ben och snäckor. De senare kunna
möjligen bli föremål för särskilda studier, då man genom att jämföra
exemplar af samma arter från kulturlagren med nu lefvande former från
områden med olika nederbördsmängd bör kunna utröna, huruvida en
klimatförsämring försiggått, sedan denna nu föga fruktbara, torra trakt hade en
talrik, sannolikt eller säkert åkerbrukande befolkning, eller om blott arbete
och bevattningskonst liksom nu vid sockerfabrikerna frambringat en rik
afkastning af jorden.
Två begrafningsplatser hafva undersökts. Den ena vid Arroyo del
Medio upptäcktes och utgräfdes af hr BOMAN. Öfver ett på 2 m. djup
liggande skelett voro flera krukor uppställda, innehållande rester af
barnskelett. Krukorna voro försedda med fantastiska ansiktsfigurer. Af
dessa krukor hafva tillvaratagits 5. Enligt uppgift af på platsen boende
böra dessutom minst 10 liknande krukor hafva förstörts af vatten och
skattgräfvare. Den andra begrafningsplatsen upptäcktes vid Piquete. Där
träffades bland annat ett skelett, begrafdt i sittande ställning på 3,3 m.
djup. I förbigående kan nämnas, att det var försedt med en pipa i
munnen. Af stort intresse hade varit att kunna följa denna kultur längre in
åt Chaco, hvarest den kanske haft sitt hufvudsäte. Därifrån ha vi dock
förhindrats af sjukdom.
Af nu lefvande indianstammar ha vi hittills tillvaratagit I
Ghiriquan-skelett och två Matacoskelett samt dessutom i kranium af Mataco.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
