Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Notiser - Kand. Erland Nordenskiölds expedition till Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER. 345
En ganska betydlig etnografisk samling, omfattande nära 500 nummer
af föremål från Matacoindianerna, har gjorts.
De zoologiska samlingarna hafva icke kunnat blifva vidare betydliga,
då under den torra, kalla årstiden djurlifvet är ganska fattigt. En
betydande samling har gjorts af former från varma källor, svafvelkällor,
petroleumkällor o. s. v. Af lägre djur ha särskildt insamlats mollusker och
inälfsparasiter, af högre djur fiskar från de smärre vattendragen. I
allmänhet har vattnets djurlif mera kunnat studeras än landets, då det här
är mera oberoende af årstiderna. Få däggdjur ha skjutits, därför att
jakt under en resa som denna tar för mycket tid. Beklagligen lyckades
vi .först under sista tiden af vår vistelse vid La Quinta förmå indianerna att
öfvervinna sin misstänksamhet och komma för att byta djur mot
brännvin och cocablad. I början erhöllo vi en hel del djur, såsom små
pungråttor, räfvar (bland annat den nätta Felis cancrivorus), i de utsatta
fällorna, men snart måtte djuren ha kommit under fund med faran af dessa
maskiner, och utbytet blef sedan mycket magert.
De geologiska arbetena har lämnat föga utbyte. Af intresse bör dock
vara en samling af jordprof och salter, som tillvaratagits dels vid de
arkeologiska gräfningarna, dels i bäckarnas och flodernas skärningar.
Hvad de botaniska arbetena angår hafva de subtropiska skogarnas
sammansättning i La Quintas omgifningar så noga undersökts, som för
närvarande under den torra vintertiden varit möjligt. En stor del af
fanerogamerna äro dock under denna tid sterila och därför mycket
svårbestämbara. Intressant har varit att jämföra denna skogsformation med
den lägre torrskogen, hvilken upptar hela slättlandet i Rio Grandes
dalgång och som knappt 11/2 svensk mil söder om La Quinta ersattes af den
subtropiska skogen. Gränsen mellan dessa tvenne områden är egendomligt
skarp och torde stå i samband med geologiska förhållanden, i det
torrskogen synes bunden vid ett slags lössformation. Inom dessa tvenne
hufvudformationer ha försök gjorts att utreda och studera de olika
växtsamhällenas sammansättning och lifsvillkor.
Den exkursion, som lic. R. FRIES och hr E. BOMAN gjorde öfver
Sierra Santa Barbara lämnade ett mycket rikt botaniskt utbyte. Sierrans
rygg intas af en trädlös, alpin grässtepp, trädgränsen bildas af Alnus
ferru-ginea. Någon punaformation, som enligt LORENTZ’ växtgeografiska kartor
skulle täcka sierrans rygg, förefinnes ej. Bergets sluttningar intagas af de
fuktiga möss- och ormbunksrika Alnus- och Podocarpus-regioYierna, rika på
intressanta växtformer.
Under vistelsen vid La Quinta ha en hel del andra biologiska
undersökningar gjorts. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt
kolibripollmatio-nen, hvilket lämnat många anmärkningsvärda rön.
Den 31 augusti anlände vi öfver Piquete och Santa Clara åter till
Esperanza. Där hafva vi från bröderna LEACHS sida åtnjutit en storartad
gästfrihet. I morgon den 17 sept. lämna vi Esperanza för att rida
till Salta, hvarest vi skola sammanträffa med grefve ERIC VON ROSEN.
Därefter gå vi till Puna de Jujuy.
Esperanza den 16 sept. 1901».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
