Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om farleden till Uppsala och Fyris-åns reglering. Af Gustaf Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FARLEDEN TILL UPPSALA OCH FYRIS-ÅNS REGLERING. 383
emellan 0.323 och 0.540 m., samt att medeltalet varit 0.414 m. Om
nu till grund för beräkningen läggas iakttagelserna från år 1900,
eller i afrundadt tal 0.5 m., hvilket torde öfverensstämma med
förhållandet på 7:de dygnet under 1888 års flod, då den tillrinnande
vattenmängden pr sekund var 210 kbm. och den uppsamlade
omkring 86 kbm., så angifver skillnaden eller 124 kbm. den
vattenmängd, som då runnit fram i Almarestäk. För stigningens skull
måste emellertid 210 kbm. kunna framsläppas, eller m. a. o. aflopp
beredas för nämnda vattenmängd.
Beräkningen är, som synes, grundad på mer eller mindre
sannolika antaganden, hvarför den icke heller gör anspråk på full
tillförlitlighet. Den angifver emellertid grunderna för bestämmandet
af den omfattning, en upprensning bör få. För en fullständig
utredning kräfvas omfattande undersökningar, och sådana äro väl
behöfliga, alldenstund farleden i Almarestäk är nyckeln till den på
Fyris-ån, hvilken senare icke kan på nöjaktigt sätt regleras, med
mindre än att Almarestäk först blir tillräckligt vidgadt. Farleden
därstädes är nu icke allenast trång utan därjämte mycket krokig.
Den senare olägenheten kan emellertid afhjälpas genom att på
samma ställe, där upprensningen på 184O-talet skedde, åstadkomma
en ny farled, hvilken i ty fall blefve så godt som rak.
Det trängsta stället vid Almarestäk förefinnes i den gamla
broöppningen, där vattendragets hela bredd mellan landfästena är
28.2 m., hvaraf endast ii.s m. komma på själfva farleden, som vid
ett vattenstånd af 4.0 m. i Mälaren är 3.0 m. djup. Enär djupet
på sidorna om farleden är 1.6 m., så uppgår hela den våta
genomskärningen därstädes till endast 62 kvm., hvarigenom i maj 1888
framrunnit 353 kbm. och vattnets hastighet således varit 5.7 m.
i sekunden. Då kändt är, att vattnets hastighet i en farled
ej bör öfverstiga 1.2 m., så inses lätt, hvarför fartyg då och
äfven vid mindre fall icke kunnat där taga sig fram. Med den
här ofvan antagna vattenmängden af 210 kbm. minskas
hastigheten till icke fullt 3.4 m., men enär detta hinder förefinnes endast
under en jämförelsevis kort tid, måste man finna sig häri. Ökas
däremot genomskärningen från 62 till 175 kvm., sjunker
hastigheten till 1.2 m.
Alldenstund vattenförhållandena i Almarestäk i viss mån bero
af Mälarens, torde några ord äfven om de senare här böra
anföras. Under de senaste 40 åren hafva de växlat mellan 3.71 och
5.28 m., således företett en höjdskillnad af 1.57 m. Genom sjöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
