Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om farleden till Uppsala och Fyris-åns reglering. Af Gustaf Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FARLEDEN TILL UPPSALA OCH FYRIS-ÅNS REGLERING. 385
åtföljas af stark isgång, kunna blifva för Uppsala ännu mera
ödesdigra, än hvad de redan visat sig vara. J
På de egentliga vattenafledningarna finnes dock en hämsko,
som, ehuru svag, dock är bättre än ingen. De få nämligen,
som kändt är, icke verkställas med mindre än att tillstånd därtill
från det allmännas sida erhålles, och sakkunniga ingeniörer således
kunna få tillfälle att yttra sig i ämnet. En sådan föreskrift saknas
för vanliga afdikningar, hvilka, då de verkställas på ett stort antal
ställen, icke så sällan framkalla större olägenheter för nedom
liggande jord än mången vattenafledning.
Utvägar saknas emellertid icke att beträffande Uppsala afvärja
åtminstone de svåraste följderna af Fyris-åns höga vattenstånd.
Dit hör i första hand, att därvarande kvarndamm, som synes vara
byggd under förutsättning att höga vattenstånd aldrig skulle kunna
inträffa, ersattes med en ny, hvarvid bör tillses, att hela afloppet
hastigt kan befrias från bockar eller luckstöd. Ett byggnadssätt
liknande det vid Alby i Medelpad bör därför här tillämpas och
upprensningar i ån strax nedom fallet samtidigt företagas.
Dessutom bör äfven en annan viktig angelägenhet tagas i
betraktande, nämligen att söka undgå de menliga verkningarna af
islossningen. Detta kan jämförelsevis lätt ske, ty man behöfver
endast på lämpliga ställen ofvan kvarndammen utlägga bommar
tvärs öfver ån. Härigenom skulle isen hindras att föras vidare
med strömmen, utan tvingas kvarligga bakom bommarne, till dess
den småningom smälte. Då man i norrländska älfvar med ganska
stark ström på liknande sätt kan förekomma, att tusentals timmer
råka i drift, bör det ej vara svårare att reglera Fyris-åns islossning.
Ofvan Uppsala är ån ända bort till Ulfva kvarn så spak, att t. o. m.
pråmfart därstädes kan äga rum.
I sammanhang härmed bör äfven tillses, huruvida icke åtgärder
kunna vidtagas, som, om också icke hindra, åtminstone fördröja eller
uppehålla den hittills vid flodtillfällen framrinnande stora
vattenmängden.
På många ställen i Frankrike och Schweiz, hvarest genom
skogars uthuggning flödena blifvit yida häftigare än förut, hafva
olägenheterna däraf väsentligen minskats dels genom i
backsluttningarna gräfda gropar för uppsamlande af vatten, som därifrån
småningom afdunstar och suger sig ned i jorden, dels ock genom
dammbyggnader, som medgifva att sedermera framsläppa
vatten-öfverflödet, hvilket då merendels tages i anspråk för ängsvattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
